Bonuspris

Bonuspriser gäller vid samtidigt köp av valfri artikel.

Dissensus omslag

Dissensus

Drömmar och mardrömmar i demokratins idéhistoria

I år är det 100 år sedan allmän ock lika rösträtt infördes i Sverige, men kan vi någonsin ta demokratin för given?

Från genombrott till kristillstånd

Konstruktiv oenighet – dissensus – har alltid präglat diskussionerna om demokrati.

 Antikens Aten betraktas som demokratins vagga. Under minst 180 år rådde där någon form av demokrati, vilket är betydligt längre än vi i dag har levt med styrelseskicket. När den klassiska perioden upphörde på 300-­talet f.Kr. ersattes folkstyret av oligarkier eller monarkier. Först med 1600-talets engelska parlamentarism ser vi åter spår efter demo­krati, än fler blir de efter de amerikanska och franska revolutionerna. Det skulle dock dröja till 1900-talets genomgripande rösträttsreformer innan styret var tillbaka.

Demokratin har alltid ifrågasatts, redan Platon menade att det var ett ohåll­bart styre. Att det ständigt rått delade meningar om folkväldet finns det anledning att minnas i dag då det åter är under attack. Dissensus är en skarp exposé över demokratins historia, full av tänkare, skriftställare och politiker som argumenterat för och emot rösträtt, jämställdhet och demokratiska institutioner.

 

En idealiserad framställning av Perikles berömda tal om demokratins förträfflighet. Philipp von Foltz 1852.

Karl den store

Karl den store

Karl den store förvandlade det frankiska riket till medeltidens största västeuropeiska imperium.

Frankernas konung och kejsare av Rom

Få härskare har betytt lika mycket för Europas politiska och kulturella utveckling.

 År 800 kröntes frankernas kung Karl till ­kejsare av självaste påven. Kröningen gav inte bara den frankiska monarkin legitimitet utan stärkte även påvens ställning. Hotet från Bysans, som båda känt av, dämpades och kejsaren kunde fortsätta sina imperie­strävanden i norr.

Karl den store handlar om kejsaren och fram­växten av det väldiga imperium vilket blev kulmen på århundraden av krig och erövringar. Dick Harrison förflyttar oss till en landsbygdsvärld – de stora städerna från romersk tid hade förfallit – som sakta blir mer urban. Under kejsarens tid vid makten byggdes ett administrativt riksskelett upp utifrån kyrkans organisation: kyrkor, kloster och skolor uppfördes för att göra folk mer ­fromma och bildade. Och även om regenten aldrig lärde sig att läsa blomstrade ­skrivar­stugorna.

Omslaget till Landet utanför. Sverige och kriget 1940-1942 av Henrik Berggren

Landet utanför. Del 2

Sverige och kriget 1940–1942

Andra delen i Henrik Berggrens trilogi över Sverige under andra världskriget.

Krigskrönikan fortsätter

»Trilogin kommer att bli en svensk ­klassiker, en djupgående skildring av samhälle och människor i beredskapstid, i ett land som flera gånger balanserade på randen mot katastrof under dessa år.« Dala-Demokraten.

År 2018 utkom historikern Henrik Berggren med den första delen av tre i sviten Landet utanför, om Sverige under andra världskriget, berättad utifrån dåtidens horisont, utan våra kunskaper om framtiden. Den första delen omfattade tiden från krigsutbrottet i september 1939 till sommaren 1940.

Den fristående andra delen sträcker sig från hösten 1940 fram till nyåret 1942/1943. När skildringen börjar har socialdemokraterna just vunnit en jordskredsseger i riksdags­valet. Dagen därpå (då en storm fört med sig spärrballonger från brittiska kustförsvaret in över Bohuslän och Luftwaffe tvingats avbryta sina flyganfall), gör polisen på samlingsregeringens order ett tillslag mot Handelstidningen i Göteborg, vars chefredaktör Torgny Segerstedt förargat den nazistiska regimen med sina kritiska artiklar. Märkligt nog väcker detta kryperi för Tyskland ingen större uppståndelse i svenska tidningar, och göteborgarna har annat att tänka på: strax utanför staden har landets dittills största tågolycka inträffat.

Berggren blandar skickligt scener från svenskt vardagsliv, med inblickar från maktens korridorer och nyheter från ut­landet, och åstadkommer en fullödig bild av tillvaron i Beredskapssverige. Skulle Sverige kunna ­hålla sig utanför kriget? Och vem skulle gå segrande ur den världsomspännande ­konflikten?

Omslag till Vad kostade det av Lars O. Lagerqvist

Vad kostade det?

Priser och löner från medeltid till våra dagar

Hur betalade man förr och vad var pengar värda?

Var det billigare förr?

Träng bakom ekonomins kalla siffror och se vad man kunde köpa för pengarna.

Hur mycket var ett dagsverke värt under medeltiden? Vad tjänade en fabriksarbetare på 1800-talet? Och vad kostade maten? Den populära Vad kostade det?, nu i en uppdaterad utgåva, gör nedslag vart tionde år och visar hur löner och priser utvecklats mellan 1170 och 2020, med representativa exempel för varje epok.

Det här är en bok för alla som någon gång gått igenom gamla bouppteckningar och funderat över vad de upptagna posterna skulle motsvara i dag. Tacknämligt nog inleds Vad kostade det? med kapitel som beskriver olika former av handel, på landet och i staden, följt av matnyttiga avsnitt om olika myntsorter, kurser, penningvärden, mått, vikter o.s.v. Boken avslutas med exempel och tips på vad man ska ha i åtanke när man räknar om ­priser och löner till dagens penningvärde.