Bonuspris

Bonuspriser gäller vid samtidigt köp av valfri artikel.

Tullias_varld_omslag

Tullias värld

Tullia var dotter till Cicero. Utifrån sitt intresse för antiken skriver Kerstin Ekman fram hennes liv och värld.

Skuggorna får liv

Kerstin Ekman mejslar fram en ung kvinnas liv, i en ömsint biografi med personliga drag.

 Vill man skriva en bok om en romarinna och hennes tid måste man som författare ägna sig åt opus tesselatum, mosaikarbete alltså. Bara genom att arbeta med små, små bitar kan en bild så småningom framträda av hur kvinnor hade det under romartiden. Och så gäller det att försöka lyssna till sedan länge tystnade röster.

Så beskriver Kerstin Ekman sitt arbete med Tullias värld, där hon förflyttar läsaren till de dramatiska år, då den romerska republiken föll sönder till följd av ­Caesars maktambitio­ner. Tullia var dotter till ­politikern och retorn ­Cicero, som levde farligt dessa dagar. Så hur ­klarade hon sig? Vad innebar det att vara dotter till en mäktig man, att bli maka, änka och mor?

Ekmans imponerande förtrogenhet med de antika författarna men även andras ­forskning kommer väl till pass när hon låter Roms ­kvinnor kliva fram ur skuggan och gestaltar den vardag som var deras.

 

Marmorrelief från Ostia föreställande en födsel.

Manniskor_i_rorelse_

Människor i rörelse

Nio innovationer som förändrade världshistorien

Trevlig och lättsam läsning om innovationer som satt oss i rörelse.

Draisiner, velocipeder och T-Fordar

En liten världshistoria, skriven utifrån män­ni­skans transportmedel.

Människan har alltid rört på sig, och alltsedan ångkraften och förbränningsmotorn gjorde entré tycks det inte finnas några hinder för alla de fordon och manicker som kan skapas för transport.

Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer har strövat omkring i förflutenhetens rörelser och skildrar i nio lättsamma essäer uppkomsten av ­olika transport­medel, från häst och vagn, till cykel, tåg och flyg. Det här är ingen historia över kardanaxlar, spårvidder och andra detaljer, utan fokus ­ligger på ett mer allmänt plan: Hur utvecklades nymodigheterna? Vad ledde de till i samhällsutvecklingen? Hur togs de emot och hur lång tid tog det för dem att slå igenom?

Gemensamt för både järnvägen, bilen, ja till och med för tvåhjulingar var att många förfasade sig över de nya skapelserna, som spåddes kunna leda till både moraliskt förfall och nya sjukdomstillstånd.

 

De första ballongflygningarna vid slutet av 1700-talet var spektakulära händelser som lockade enorma åskådarmassor.

Det forflutnas ansikten_omslag

Det förflutnas ansikten

Öga mot öga med forntiden

Järnåldern väcks till liv utifrån samtida föremål. Vad kan guldgubbar, bildstenar och masker säga om tiden?

En händelserik tidsålder

Föremålen från järnåldern visar hur världen tedde sig för folk, men också hur den kulturhistoriska utvecklingen ser ut.

Kent Andersson är arkeolog och verksam vid Historiska museet. Hans signum som författare är att utifrån forntida artefakter blåsa liv i det förgångna så att vi kommer tiden och människorna lite närmare. Kanske kommer ni ihåg I skuggan av Rom och Krigarna från Valsgärde? Konceptet är detsamma i Det förflutnas ansikten, men boken skiljer sig från hans tidigare böcker eftersom Andersson här verkligen tar ett helhetsgrepp om den epok han brukar dyka ner i: järnåldern. Den sträcker sig över 1 500 år, och till fromma för läsaren är boken pedagogiskt indelad i de gängse perioderna: romersk järnålder, folkvandringstid, vendeltid och vikingatid.

Under järnåldern skedde stora förändringar i Europa – stormakter växte fram och försvann, handelsvägar öppnades och lades om, gamla trossystem förkastades och nya infördes, och Andersson är noga med att skildra hur allt detta påverkade nordborna. Men tiden var omvälvande även på andra sätt, med perioder av oroligheter och nya sätt att bo och organisera sig. Alla dessa skeenden och nya villkor, på kontinenten och hemmavid, lyckas han knyta till föremålen i boken: gamla mynt, brakteatrar, bildstenar, textilier, hjälmar, öronslevar, smycken … Det är en ren fröjd att blicka in i denna avlägsna period, som arkeologerna börjar veta alltmer om.

Dessa båda krigare påträffades i en grav i Birka, men är möjligen inte från vikingatiden. Det kan handla om antikviteter som placerats i graven.

Ett ovanligt krucifix som hittades i en kvinnograv i Birka. Kristus är bunden och inte spikad till korset vilket tycks vara en nordisk tolkning av hur korsfästelsen gick till.

En folkvandringstida runsten från Krogsta i Uppland med en schematisk bild av en  man.
Gudar och människor_omslag_framsidesskiss.indd

Gudar och människor

Blicken genom historien

Utifrån utsökta färgbilder visar antikhistorikern Mary Beard hur olika civilisationer kommunicerat sina ideologier och religioner, och hur de uppfattats.

Konsten i betraktarens öga

Hur betraktaren ser på konst ger viktig kunskap om en civilisation, visar författaren till SPQR i en härlig bilderbok.

Ett antikt vattenkrus, röd dekor på svart botten, ses i dag som ett mästerverk, men i Grekland var det ett vardagsföremål i hemmet; omkring år 600 f.Kr. började husgeråd av detta slag att masstillverkas. Keramikdekoren kan i förstone verka spegla ett intresse för människokroppen, vardagsliv eller mytologi, men i den såg antikens greker även bilden av hur livet borde gestalta sig och människor föra sig. Det berättar antikhistorikern Mary Beard Gudar och människor, där hon anlägger ett spännande perspektiv på konst och låter boken handla lika mycket om de människor som hade föremålen omkring sig, som om konstnärerna bakom dem. Bokens första del behandlar tidiga framställningar av människokroppen i de stora kulturerna, medan andra delen belyser hur det gudomliga avbildats i olika delar av världen.