Bonuspris

Bonuspriser gäller vid samtidigt köp av valfri artikel.

Omslaget till Landet utanför. Sverige och kriget 1940-1942 av Henrik Berggren

Landet utanför. Del 2

Sverige och kriget 1940–1942

Andra delen i Henrik Berggrens trilogi över Sverige under andra världskriget.

Krigskrönikan fortsätter

»Trilogin kommer att bli en svensk ­klassiker, en djupgående skildring av samhälle och människor i beredskapstid, i ett land som flera gånger balanserade på randen mot katastrof under dessa år.« Dala-Demokraten.

År 2018 utkom historikern Henrik Berggren med den första delen av tre i sviten Landet utanför, om Sverige under andra världskriget, berättad utifrån dåtidens horisont, utan våra kunskaper om framtiden. Den första delen omfattade tiden från krigsutbrottet i september 1939 till sommaren 1940.

Den fristående andra delen sträcker sig från hösten 1940 fram till nyåret 1942/1943. När skildringen börjar har socialdemokraterna just vunnit en jordskredsseger i riksdags­valet. Dagen därpå (då en storm fört med sig spärrballonger från brittiska kustförsvaret in över Bohuslän och Luftwaffe tvingats avbryta sina flyganfall), gör polisen på samlingsregeringens order ett tillslag mot Handelstidningen i Göteborg, vars chefredaktör Torgny Segerstedt förargat den nazistiska regimen med sina kritiska artiklar. Märkligt nog väcker detta kryperi för Tyskland ingen större uppståndelse i svenska tidningar, och göteborgarna har annat att tänka på: strax utanför staden har landets dittills största tågolycka inträffat.

Berggren blandar skickligt scener från svenskt vardagsliv, med inblickar från maktens korridorer och nyheter från ut­landet, och åstadkommer en fullödig bild av tillvaron i Beredskapssverige. Skulle Sverige kunna ­hålla sig utanför kriget? Och vem skulle gå segrande ur den världsomspännande ­konflikten?

Omslag till Vad kostade det av Lars O. Lagerqvist

Vad kostade det?

Priser och löner från medeltid till våra dagar

Hur betalade man förr och vad var pengar värda?

Var det billigare förr?

Träng bakom ekonomins kalla siffror och se vad man kunde köpa för pengarna.

Hur mycket var ett dagsverke värt under medeltiden? Vad tjänade en fabriksarbetare på 1800-talet? Och vad kostade maten? Den populära Vad kostade det?, nu i en uppdaterad utgåva, gör nedslag vart tionde år och visar hur löner och priser utvecklats mellan 1170 och 2020, med representativa exempel för varje epok.

Det här är en bok för alla som någon gång gått igenom gamla bouppteckningar och funderat över vad de upptagna posterna skulle motsvara i dag. Tacknämligt nog inleds Vad kostade det? med kapitel som beskriver olika former av handel, på landet och i staden, följt av matnyttiga avsnitt om olika myntsorter, kurser, penningvärden, mått, vikter o.s.v. Boken avslutas med exempel och tips på vad man ska ha i åtanke när man räknar om ­priser och löner till dagens penningvärde.

VDH_omslag.indd

Opiumkrigen

Opiumet höll på att förvandla Kina till en nation av missbrukare.

Kina blev en nation av missbrukare

En djupdykning i ett stycke asiatisk historia, som också förklarar dagens relation mellan Kina och Hongkong.

Med orden »ett krig mer orättvist än detta … känner jag inte till«, sågade den liberale politikern William Glad­stone planerna på ett opiumkrig. Men åsikter som hans ­stoppade inte den brittiska rege­ringen från att genomföra militära ­aktioner mot Kina. ­Landet skulle tvingas öppna upp fler ­hamnar för den lukrativa opiumhandeln från brittiska Indien till Kina, något den kinesiska kejsaren motsatte sig. Denne ville strypa införseln eftersom det omfattande missbruket höll på att lägga landet i ruiner. Krig stod för dörren.

Opiumrökens söta arom fyller såväl fina salonger som sjaskiga hålor när ­Bertil Lindner, expert på asiatisk ­historia och politik, med elegans skildrar ­kulturen kring drogen och hela den syniska konflikten.