Från redaktionen april 2019

 

Det är inte så ofta som Clio presenterar böcker inom medicinhistoria, eller liknande ämnen. Periodens utvalda huvudbok Konsten att skära i kroppar, skriven av Lindsey Fitzharris, hör dock hemma inom detta stundtals ganska blodiga område. Den brutala titeln berättar förvisso vad det är frågan om, men låt er inte avskräckas: det är en oerhört intressant bok och att ämnet väcker nyfikenhet har jag blivit varse. »Den vill jag läsa!« är en återkommande kommentar, då jag berättat om boken. En förklaring är troligtvis att så många av oss kommit i kontakt med sjukdomar och sjukvården, och kanske även ställt frågan: hade jag överlevt om jag drabbats av denna sjukdom på 1800-talet. Själv har jag haft flera anledningar att vara tacksam för att jag är född i Sverige under andra halvan av 1900-talet, och den känslan bekräftas även vid en genomläsning av Gamla tiders sjukdomsnamn. Detta är inte en bok för hypokondriker, men väl en guldgruva för släktforskare och alla andra som vill veta vad man dog av förr i tiden. Tack och lov var inte alla sjukdomar dödliga. Man kunde till exempel drabbas av styggvärk, fång och gastkyssar utan att avlida. I detta sammanhang kan också en biografi över Gustaf Retzius nämnas. I Skallmätaren berättar Nils Uddenberg om denne hyllade och hatade forskare, som ägnade sig åt att undersöka det centrala nervsystemet, men som är mest känd för att han lät katalogisera olika kranier – med allt vad det kom att innebära.

Så lämnar vi 1800-talets forskarvärld och tar ett kliv tillbaka i historien och följer med arkeologiprofessorn Bo Gräslund in i Beowulfkvädets vindlande historia. Han presenterar en ny utmanande tolkning av detta diktverk, och då med en tydlig koppling till Norden. Och vad är mer specifikt för nordisk historia än vikingar? I den lilla, behändiga Vikingarnas liv i 200 föremål kommer vi nära den tidens människor via deras ting, vilka visar sig ha mycket att berätta för oss sentida ättlingar.

Trevlig och bildande läsning

Annika Törnquist