Omslag till Vatten av Andreas Karlsson

Vatten

En historia om människor och civilisationer

Mänsklighetens vattenfyllda historia!

249 kr

  • Författare: Andreas Karlsson
  • Artikelnummer: 19362
  • Inb 304 sidor, Ill. i sv/v, Historiska Media

Vattnets framträdande roll i historien

Förutsättningen för vår existens

Så länge vi människor vandrat på vår jord har vi varit beroende av vatten. Om denna genomskinliga, livgivande vätska har författaren och journalisten Andreas Karlsson skrivit en alldeles utomordentlig bok: Vatten – en historia om människor och civilisationer, vilken är periodens utvalda huvudbok.

Det finns tidigare bokexempel på hur ett välkänt, allmänt »ämne«, som till exempel torsk och salt, i händerna på en god skribent kan spegla en intressant historisk utveckling och nu har turen kommit till vattnet. Genom årtusenden har människan varit tvungen att försäkra sig om tillgång till vatten. Man har samlat regnvatten och byggt dammar, men också grävt kanaler och konstruerat vattenhjul. Civilisationer har blomstrat när man lyckats bemästra vattnet, och gått under när man misslyckats. Hur väl vår egen lyckas återstår att se; det finns utan tvekan anledning till en viss oro.

Det är en smula förvånande att det inte tidigare skrivits en bok på svenska som på ett övergripande, kunnigt och lättillgängligt sätt skildrar vattnets betydelse. Men, desto mer välkommet när det nu finns en som handlar »om vatten, vatten, bara vanligt vatten«.

*

Det finns många sätt att skildra människans historia. I boken Vatten beskriver journalisten Andreas Karlsson den som en berättelse om vårt förhållande till vatten – vätskan som är en förutsättning för allt liv på jorden.

Boken börjar med en färd längs Nilen, och slutar bland blåstång och släta stenar på en svensk klapperstensstrand. Däremellan tar författaren med oss på en lång, välskriven och mycket spännande resa, om och genom vatten. I den första delen skriver han om varför vatten är så viktigt för oss, hur ojämnt det är fördelat över världen och varför det nu råder brist på rent söt­vatten – inte för att mängden vatten har minskat utan för att vi har blivit fler – och vad som skulle krävas för att få fram mer. Det i praktiken enda möjliga alternativet är att avsalta havsvatten. Det är en energi­krävande process och den ger svårhanterliga rest­produkter, men kommer troligen att bli nödvändig för människors överlevnad i världens varmare områden.

Bokens tredje och sista del handlar om morgondagens vatten: om hur jordens vatten är tätt sammanflätat med frågor om miljö­förstöring och klimatförändringar, och hur både torka och vattenbrist och stigande havsnivåer är och kommer att vara reella hot mot människor och samhällen.

Men det är bokens andra och längsta del, med historien om människan och vattnet, som fångar mig mest. »Varje ­betydelsefullt framsteg i världshistorien är intimt för­­knippad med vatten«, skriver Andreas Karlsson, och beskriver olika kulturers för­sök, framgångar och misslyckanden med att kontrollera, fördela och styra vatten, från Mesopotamien, tvåflodslandet vid Eufrat och Tigris för 5 000 år sedan, de amerikanska urinvånarnas avance­rade bevattningssystem och konstgjorda odlingsöar några tusen år senare, till 1800- och 1900-­talens storskaliga dammbyggen, och Suezkanalen och Panamakanalen som radikalt förändrade den globala sjöfarten genom att sammanbinda åt­skilda hav och för alltid ritade om världskartan.

Vi får läsa om kulturer jag känner väl till, men ur ett helt annat perspektiv än jag är van vid, och om andra, som den gåtfulla hög­kulturen som byggde välplanerade storstäder längs floden Indus för 4 000 år sedan, som jag undrar varför jag aldrig har hört talas om. Författaren beskriver väl likheterna mellan så kallade hydrauliska imperier i olika delar av världen, där en despotisk och självförhärligande centralmakt kunde styra samhällen genom sin förmåga att kontrollera vattnet som den jordbruksbaserade ekonomin var helt och ­hållet beroende av. Han ­förklarar också varför sådana styrelseskick inte uppkom i ­Europa, där jordbruken fick sitt vatten från regn – en mer demokratisk och därmed svårkontrollerad vattenkälla än floder och konstbevattning. Vi får många exempel på hur människors ingenjörskonst och på­hittig­het, både genom historien och i nutid, kan lösa problem med vattenförsörjning och vattenrening, och hur hela civilisationer både kan byggas upp, blomstra och gå under på grund av vatten.

Andreas Karlsson bor delar av året i Kapstaden i Sydafrika, och annars i Kullabygden i Sverige. Hans bok bjuder på många skildringar från resor i resten av världen, och möten med forskare, bönder, makthavare och opinionsbildare. För det mesta behärskar han sitt ämne mycket väl, men någon gång är han, om uttrycket tillåts, ute på lite för djupt vatten. När han spekulerar om ifall bränsleceller, som driver fordon och industriprocesser med vätgas som bränsle och vatten som restprodukt, skulle kunna användas som källa till mer rent vatten måste ingenjören i mig protestera.

Men det är endast en randanmärkning. I övrigt är Vatten – En historia om människor och civilisationer en lärorik, givande och mycket fascinerande bok. Som Andreas Karlsson skriver:  Historien borde ha lärt oss att vattnet förtjänar respekt.

Maria Gunther,
vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter

 

Den så kallade arkimedes­skruven gjorde det möjligt att lyfta vatten ur floden med hjälp av en in­kapslad skruv som vevades runt.

 

Bild på Seneca som tar sitt liv stående i sitt badkar

Den romerske författaren Seneca den yngre var både en nyttjare och en kritiker av de romerska baden. Efter en dispyt med kejsare Nero tvingades han avsluta sitt liv för egen hand, vilket han gjorde genom att skära upp blodådrorna, stående i ett badkar.

 

Suezkanalen 1890.

Ett ångfartyg stävar förbi en muddringspråm på Suezkanalen år 1890. Kanalen, som invigdes 1869, förkortade resvägen mellan Europa och Indien avsevärt och fick en enorm inverkan på världshandeln.

 

Uppfinnaren Peter Morgan i Zimbabwe är en av Afrikas hjältar på sanitetsområdet. Han ligger bakom flera ban­brytande brunns-, pump- och toalett­konstruktioner som förbättrat livet för män­niskor i områden där infra­struktur för vatten och sanitet saknas.

 

Vattenhjulet i Barine-le-Chateau i Belgien.

Vattenhjul var industrialismens första kraftkälla. Redan på medeltiden började man i europeiska kloster och slott använda sig av vattenhjul för olika tillverkningsprocesser, som den här kvarn­byggna­den vid Braine-le-Château söder om Bryssel.