9789175043548

Möten i monsunen

Sverige och Kina genom tiderna

En välskriven och kunskapsrik bok där Sveriges kontakter med Kina fram till i dag för första gången ges en fyllig redogörelse.

  • Författare: Ingemar Ottosson
  • Artikelnummer: 19346
  • Rikt ill. i färg och sv/v
  • Inbunden, 292 sidor, Dialogos

Från svenska båtsmän till kinesiska turister

Med segelfartyg och charterflyg

Vi blir allt oftare varse att vi lever i »Asiens epok« och att Kina numera är en ekonomisk supermakt. Det kan därför vara på sin plats att påminna om de långvariga kontakter som funnits mellan Sverige och Kina sedan de första ostindiefararna och som sträcker sig över drygt tre och ett halvt sekel.

     Trots den långa relationen mellan länderna har det inte funnits någon heltäckande svensk bok i ämnet. I periodens huvudbok Möten i monsunen – Sverige och Kina genom tiderna råder Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, på ett förtjänstfullt sätt bot på denna brist. Det visar sig att det är främst svenskar som intresserat sig för Mittens rike – inte tvärtom – och handelsmän, missionärer, vetenskapsmän och äventyrare styrde kosan mot det fjärran landet i öster. Bilderna av Kina som förmedlats hem sedan de första enstaka svenskarna seglade dit under stormaktstiden har pendlat mellan idealisering och demonisering, mellan rädsla för det främmande och längtan efter det exotiska.

     Författaren låter oss möta många intressanta människor, och händelserna sätts in i ett världsomspännande sammanhang. Så till exempel anpassade sig Sverige under 1800-talet på ett föga smickrande sätt till ett internationellt klimat präglat av kolonialism och kanonbåtspolitik. Under 1900-talet genomgick som bekant Kina en remarkabel politisk förvandling och under de senaste årtiondena en lika häpnadsväckande ekonomisk omvandling. I dag är Mittens rike en viktig marknad för svensk export med IKEA-varuhus i de flesta kinesiska städer.

*

Alltsedan 1600-talet har Kina väckt intresse i Sverige. Intresset har varit uttryck för nyfikenhet på det främmande. Ofta har det inneburit att man projicerat egna föreställningar på det okända. Än har Kina varit en förebild, än ett avskräckande exempel.

Historikern Ingemar Ottossons ger oss nu i sin välskrivna och kunskapsrika bok, Möten i monsunen, för första gången en fyllig redogörelse för kontakterna mellan Sverige och Kina från begynnelsen och fram till i dag.

Hans fokus är svenskt: hur har Sverige förhållit sig till Kina, och hur har våra föreställningar om Kina förändrats? Men han skriver också om hur kinesernas syn på Sverige har förändrats.

Den första svenska skildringen av Kina författades av västmanlänningen Nils Matsson Kiöping, som tagit anställning på ett holländskt fartyg för att få besöka Asien, och publicerades 1667. Matsson Kiöping konstaterade att Kina är känt för »thess Inbyggares Snällheet, Klookheet och Lärdom«. Därmed slog han an tonen för den idealiserade bild av Kina som skulle dominera i Sverige fram till början av 1800-talet.

Parallellt med denna positiva bild fanns också föreställningen om Kina som despotiskt och efterblivet, som en med Ottossons ord »benhårt oföränderlig koloss.« Under 1800-talet och långt in på 1900-talet kom detta synsätt att bli dominerande. Ottosson ger ett flertal talande exempel på den nedlåtande för att inte säga rasistiska synen på Kina. I Läsebok för grundskolan fick man i början av 1900-talet lära sig att kineserna är »njutningslystna, listiga och självgoda«.

Bilden av Kina som efterblivet var från början en utgångspunkt för missionärer och handelsmän. Kina skulle civiliseras. När svenska missionärer på 1840-talet började resa dit blev det inledningen till ett århundrade av mission i landet. Många missionärer kom dock att tillägna sig en nyanserad bild av förhållandena där och gjorde betydelsefulla insatser som folkbildare och kulturförmedlare i bägge riktningarna.

Även om en negativ bild av Kina dominerade under det tidiga 1900-talet hade pionjärerna inom den svenska Kinaforskningen – upptäktresanden Sven Hedin, geologen och arkeologen Johan Gunnar Andersson och sinologen Bernhard Karlgren m.fl. – en respektfull inställning till det rika kinesiska kulturarvet.

På 1960-talet och under intryck av Kulturrevolutionen kom Kina än en gång att bli en positiv förebild för många svenskar. I efterhand ter detta sig som ett skrämmande exempel på hur stort avståndet kan vara mellan föreställningarna om landet och den kinesiska verkligheten även hos personer som anstränger sig att verkligen förstå.

Det moderniseringsprogram som Deng Xiaoping iscensatte efter Maos död 1976 ändrade drastiskt förutsättningarna för kontakterna mellan Kina och Sverige. Mao hade fört en ekonomisk politik som satte självförsörjningen i centrum och innebar minimal utrikeshandel, medan Deng Xiaopings nya politik tilldelade handeln och annat umgänge med omvärlden nyckelroller för Kinas modernisering. Den nya politiken har lett till stor nyfikenhet på omvärlden, inklusive Sverige. Astrid Lindgrens böcker är bästsäljare och Ikea är ett välkänt varumärke.

Från att ha varit en obetydlig handelspartner fram till Maos död är Kina i dag vår största handelspartner i Asien. 10 000 svenska företag handlar med Kina och 600 finns på plats i landet. I svenska butiker handlar vi dagligen produkter som tillverkats i Kina. Hundratusentals kinesiska turister besöker Sverige och väldigt många svenskar besöker Kina som turister, studenter eller för att arbeta där. Det intensifierade umgänget skapar förutsättningar för att vi ska kunna förstå varandra bättre än någonsin tidigare i historien. Det innebär inte med någon nödvändighet att relationerna mellan våra länder blir bättre. Just nu är de politiska förbindelserna mellan Sverige och Kina mera ansträngda än på flera decennier. Men att kontaktytorna blir allt större är ändå på sikt gynnsamt för våra relationer.

Kina spelar en allt större roll i världen, och därmed blir också Sveriges relationer till Kina allt viktigare. Var och en som intresserar sig för kontakterna mellan Kina och Sverige bör införskaffa denna mycket läsvärda historiska översikt.

Torbjörn Lodén

professor em. i Kinas språk och kultur
vid Stockholms universitet

 

Kangxikejsaren satt på tronen mellan 1662 och 1722 och var Qingdynastins andre härskare. Hans tid uppfattas traditionellt som en kinesisk guldålder.

Kina slott från norr, illustration av Louis-Jean Desprez från 1788. Under den gustavianska tiden hade »kineseriet« redan passerat sin höjdpunkt.

Strandpromenaden Bund (som på kinesiska heter Waitan) var Shanghais framsida och representativa fasad. Här mötte man alla som betydde något eller bara ville synas.

År 2013 blev bordtennisspelaren Jan-Ove Waldner förste levande utlänning att avbildas på ett kinesiskt frimärke.