Arkeologins fotografier

Några milstolpar

En fantastisk historisk exposé med mängder av intressanta bilder som visar hur kameran kom att bli styrande i det arkeologiska fältarbetet.

339:-
  • Författare: Gustaf Trotzig
  • Artikelnummer: 10204
  • Rikt ill. i sv/v
  • Inbunden, 328 sidor, Kungl. Vitterhetsakademien

Med kameran som tidsmaskin

Från 1830-talets analoga fotografi till den digitala arkeologiska dokumentationens genombrott.

Avbildandet av fynd har alltid varit en central del i den arkeologiska dokumentationen. Först skedde den med så enkla verktyg som ritstift och pensel, som exempelvis i Olaus Magnus verk Historien om de nordiska folken från 1555.

Men när fotokonsten gjorde sin entré under 1800-talets mitt, innebar det något av en revolution för arkeologerna, som plötsligt fick helt nya möjligheter att dokumentera. I och med detta tillkom nya motiv som till exempel översiktsbilder, mer detaljerade föremålsbilder och med tiden även flygfoton.

I Arkeologins fotografier undersöker Gustaf Trotzig, professor i laborativ arkeologi, fotografiets roll inom svensk arkeologi. Boken är rikt illustrerad med mängder av intressanta bilder som visar hur kameran användes och med åren kom att bli styrande i det arkeologiska fältarbetet. Värt att notera är att det första arkeologiska fotografiet publicerades i Sverige 1863, och med all sannolikhet togs av mångsysslaren Gustaf Retzius, (se även Skallmätaren).

Undersökning av grotta på Stora Karlsö 1891.

Stenlagda härdar vid en stenåldersboplats i Malgomaj fotograferas.