Arvet och arvtagarna

Fem tusen år av mesopotamisk lärdomshistoria

»Redan de gamla mesopotamierna …« vem vet, kanske var det ett uttryck hos de »gamla grekerna«. I sin kunskapsrika översikt visar Taina Kantola och framlidne Lennart Warring hur skrivkonsten, statsförvaltningen, skönlitteraturen, astronomin och juridiken uppstod i Tvåflodslandet och kom att vidareutvecklas under lång tid av sumerer, babylonier, assyrier och perser. I dag härjas området av krig och förstörelse och det är därför viktigt att vi påminns om att det stått fadder för mänsklighetens äldsta högkulturer som i tiden sträckte sig ända fram till mongolernas invasion av Bagdad på 1200-talet.

229:-
  • Författare: Lennart Warring, Taina Kantola
  • Artikelnummer: 9309
  • Ill. i sv/v 197x145x20
  • Inbunden, 207 sidor, Natur & Kultur

En gång fanns det en kultur som lämnat efter sig en ofattbart rik skatt av konst och vetenskap. Det är vad många skulle kalla den västerländska kulturens verkliga vagga: Mesopotamien med området runt floderna Eufrat och Tigris i centrum (dagens Irak). Det dukade under i och med mongolinvasionerna på 1200-talet – då inkariket började växa fram.

I Arvet och arvtagarna, Taina Kantola och Lennart Warrings elegant kortfattade och forskningsmässigt uppdaterade presentation av femtusen år av mesopotamisk lärdomshistoria, ligger koncentrationen av naturliga skäl inte på politiska system och erövringar utan på lärdomsarvet.

Högkulturen brukar tidfästas till ungefär 3200 f.Kr. Men det är missvisande att kalla det för mesopotamisk högkultur – folken och dynastierna har avlöst varandra under den mångtusenåriga historien. Den första tiden är sumerernas tid (från förhistorisk tid till cirka 2000 f.Kr). De levde i den södra delen av området och lade grunden för den religiösa, politiska och ekonomiska kulturen. Det är i denna sjudande region med sina urbana centra som uppfinningarnas uppfinning kom till i staden Uruk omkring år 4000 f.Kr.: skrivkonsten. Det är en administrativ händelse för den inristade teckenkonsten organiserar det sociala och ekonomiska livet. Skriften var ett redskap för att bringa ordning i kaos.

Den mesopotamiska kulturens verkningshistoria är omfattande men i detalj svår att kartlägga. Författarna pekar med illustrativa exempel på hur vetenskapligt och kulturellt avancerade de mesopotamiska folken var. Men den kulturrevolutionära tankefiguren blir lätt till ett hinder för oss när vi ska bedöma bedrifterna i ett kronologiskt perspektiv. De antika grekerna, vad de än snappade upp från området i öster, måste väl ha tagit tänkandet och vetandet några nivåer högre – tänker vi gärna. Även om kunskapstrafiken är svår att överblicka kan jämförelser göras. Ett tankeväckande exempel bygger på nya matematikhistoriska rön. Vissa matematiska texter från den gammalbabyloniska tiden, som beräkningar av geometriska figurer, är mer avancerade än de av motsvarande slag i Platons dialog Menon.

Ja, varför ska vi forska och berätta om det fjärran förflutna? Genom att skildra hur kulturer uppstått och gått under men alltid vidarefört omistliga kunskaper och erfarenheter kan vi bättre förstå den långa historiens kulturella samband och förbättra våra möjligheter att möta en konfliktfylld framtid. Europa är ingen ö, och har aldrig varit det.

  

Den mesopotamiska kilskriften utvecklades av sumererna
och användes ända fram till vår tideräknings början. Både tavlor
och text är ofta förv.nansvärt små. Många innehåller rent administrativa
uppgifter – så även den som här avbildas.

 

Kung Hammurabi, stående till vänster, tar emot lagarna av
rättvisans gud Shamash. Scenen kröner den berömda dioritstelen
från Susa (i dagens Louvren), där Hammurabis lagar finns inskrivna.

 

Mongolerna intar Bagdad år 1258, bokillustration från omkring 1430.
Denna dramatiska händelse innebar på många sätt
slutet för den mesopotamiska lärdomstraditionen.