Augustus en biografi

En biografi

»Då spelet varit gott, ge oss applåd och sänd oss sedan hem med glädje alla!« Med den teatrala frasen tog kejsar Augustus farväl av jordelivet den 19 augusti år 14 e.Kr. Hans fyrtiofyra år som enväldig härskare över romarriket hade på många sätt varit en succéföreställning. Inbördeskrig, finansiellt kaos och allmän undergångsstämning hade förbytts i stabil politisk och ekonomisk förvaltning, utbredd framtidsoptimism och ett blomstrande kulturliv. En knapp månad efter sin död blev han genom senatens beslut upphöjd till gud. Boken är flyhänt skriven, och samtidigt uppdaterad i ljuset av nyare forskning.

249:-
  • Författare: Adrian Goldsworthy
  • Artikelnummer: 9288
  • Ill. i färg och sv/v
  • Inbunden, 650 sidor, Historiska Media

Då spelet varit gott, ge oss applåd
och sänd oss sedan hem med glädje alla!

Med den teatrala frasen tog kejsar Augustus farväl av jordelivet den 19 augusti år 14 e.Kr. Hans fyrtiofyra år som enväldig härskare över romarriket hade på många sätt varit en succéföreställning. Inbördeskrig, finansiellt kaos och allmän undergångsstämning hade förbytts i stabil politisk och ekonomisk förvaltning, utbredd framtidsoptimism och ett blomstrande kulturliv. En knapp månad efter sin död blev han genom senatens beslut upphöjd till gud.

Men vem var denne man som enligt Lukasevangeliet gick ut med en förordning om att hela världen skulle skattskrivas? Länge uppfattades han som »de antika folkens fredsstiftare«. Den bilden komplicerades betydligt i ljuset av Mussolinis, Hitlers och Stalins diktaturer. Romarrikets förvandling från republik till envälde var i grunden en revolution. Augustus karriär byggde på lagvidriga undantagstillstånd, utrensningar av oppositionella och ett konsekvent gynnande av trogna »partivänner«. Lägg därtill patriotiska ungdomskårer, bombastisk propaganda i arkitektur och konst, liksom devota hyllningar från tidens kulturpersonligheter, så framträder en Augustus i svart- eller brunskjorta. Gränsen mellan nutid och forntid blev efter hand allt mer suddig.

Den produktive brittiske militärhistorikern Adrian Goldsworthy ger nu i sin Augustus – En biografi, en både kunnig och populärt hållen skildring av Augustus väg till makten och det systemskifte som följde. Istället för att som många andra dela upp Augustus liv (63 f.Kr.–14 e.Kr.) i en ond ungdom och en god ålderdom, låter Goldsworthy sin huvudperson gradvis ömsa skinn genom bokens fem delar. Det historiska perspektivet är mycket konsekvent: Augustus kallas aldrig för »kejsare« (det är en betydligt senare term). Namnet Octavianus används inte heller, vilket annars är vanligt i moderna böcker. Han kallas för Caesar, efter adoptivfadern Julius Caesar, precis som samtiden gjorde. Genom detta grepp ökar den historiska närvaron och kraften i analyserna av det historiska förloppet. Goldsworthy bjuder inte på några pittoreska miljöbeskrivningar av platser runt Medelhavet, och drar heller inga vidlyftiga paralleller till senare tiders politiker. Han håller sig tätt inpå Octavius-Caesar-Augustus, från vaggan till graven, med regelbundna, pedagogiska utblickar mot romersk social- och kulturhistoria. Det är flyhänt skrivet, och samtidigt uppdaterat i ljuset av nyare forskning.

Intressantast är kanske skildringen av maktspelet runt Den Store Ledaren under decennierna före Kristi födelse. På ett förtjänstfullt sätt förklaras hur och varför det romerska folket och aristokratin steg för steg lät makten glida över i Augustus händer. Allt skedde för det »allmänna bästa«. Statsskicket som följde förblev visserligen slitstarkt i 250 år, men hade ändock prägeln av militärdiktatur.

Ren personhistoria får naturligtvis stort utrymme. De politiskt motiverade resonemangsäktenskapen för Augustus syster, dotter och dotterdotter utvecklas till minibiografier om de starka kvinnorna runt ledaren, liksom hans hustru Livia. I dessa »hemma-hos-reportage« kommer vi människorna nära utan att det blir spekulativt; Goldsworthy är noga med att redogöra för de antika källornas begränsningar. Bilden av Augustus förblir motstridig. Verklighet och propaganda, privatmoral och familjelagstiftning – allting krockade. Hade han en vision om ett gudagivet fredsrike, eller var allt bara iskallt opportunistiskt improviserande? En senare kejsare liknade Augustus vid en kameleont som ständigt skiftade färg beroende på omgivningen. Goldsworthy undviker att moralisera, men säger att den mogne statsmannen är värd vår beundran, medan den unge krigsherren förtjänar vårt fördömande.

Ett stort plus med boken är de tydliga stamtavlorna över de invecklade släktbanden i Augustus familj. Översättningen, med alla latinska termer, namn och korrekta citat ur klassiska källor, förtjänar också en eloge. Augustus – En biografi har förutsättning att bli ett standardverk att fördjupa sig i och återkomma till. Festina lente – »skynda långsamt«, som Augustus själv skulle ha sagt.

Allan Klynne
fil. dr i antikens kultur och samhällsliv,
författare och översättare

 

Augustus.

 

Teatern i Merida, Spanien. Samtidigt som Rom genomgick omfattande renoveringar lät Augustus uppföra stora offentliga byggnader i provinserna.

 

Adrian Goldsworthy är född 1969 i Storbritannien och disputerade 1994 i antik militärhistoria. Sedan dess har han etablerat sig som en kunnig och välkänd historiker och utkommit med en mängd böcker. Clio har tidigare presenterat hans populära Puniska krigen; Kejsare och generaler samt Caesar.