Birka och hovgården

Bra ingång till världsarvet vid Mälaren. Utifrån aktuell forskning visas hur staden kan ha fungerat för mer än tusen år sedan.

149:-
  • Författare: Bente Magnus, Ingrid Gustin
  • Artikelnummer: 6809
  • Rikt ill. i färg och sv/v
  • Häftad, 111 sidor, Votum

De viktigaste källorna till Birkas historia utgörs av fynden från de arkeologiska utgrävningarna. Tillsammans med geologiska och botaniska undersökningar samt studier av organiskt material, bl.a. sopor, har bilden av livet i järnåldersstaden successivt blivit tydligare. Och hur tillvaron kan ha gestaltat sig presenteras i Birka och Hovgården, som är en både fantasieggande och vederhäftig vägledning för besökare till denna världsarvslistade plats på Björkö – förstås för alla som vill lära sig mer om livet i köpstaden. Även Hovgården behandlas, alltså den kungsgård som ligger tvärs över sundet på Adelsö. Tillsammans vittnar dessa platser om de omfattande handelsförbindelser som vikingarna etablerade under två århundraden och om den ekonomiska och politiska expansionen som då ägde rum.

Bara en ytterst liten del av Birkas stadsområde är arkeologiskt undersökt. Hur långt staden sträckte sig är ännu inte helt fastställt, men så mycket vet man att det som mest bodde 1 000-1 500 människor där. Varför de gav sig av i slutet av 900-talet är dock fortfarande en gåta.

Bland de många utsökta hornkammar som hittats på Birka finns ett fåtal med bandornamentik som kan vara av samiskt ursprung.