Bödlar

Liv, död och skam i svenskt 1600-tal

Nominerad till Stora fackbokspriset 2016! En man som i början av 1600-talet dömdes till döden kunde få sitt straff uppskjutet genom att han själv bli den som verkställde dödsstraff och kroppsbestraffningar – han kunde bli bödel. Om denna udda yrkesgrupp har Annika Sandén skrivit en ytterst intressant bok. Utöver att avrätta folk fick bödeln bland annat kastrera hästar, dränka katter och tömma latriner. Här framkommer vilka som blev skarprättare och rackare, hur ämbetet började att gå i arv, hur detta skamfyllda arbetsliv tedde sig – och vilka som bödeln och hans medhjälpare trots allt umgicks med.

269:-
  • Författare: Annika Sandén
  • Artikelnummer: 7716
  • Ill. i sv/v
  • Inbunden, 355 sidor, Atlantis

Nominerad till Stora fackbokspriset 2016!

»Det är sällsamt att snubbla över en faktabok lika svår att lägga ifrån sig som en deckare. /…/ [Sandén] skriver levande och det är extremt fascinerande och ger många aha-upplevelser att läsa om bödelns förändrade roll genom 1600-talet.« Skånska Dagbladet

En person som i början på 1600-talet dömts till döden kunde få sitt straff uppskjutet genom att han själv blev den som verkställde dödsstraff och kroppsbestraffningar – han kunde bli bödel. Om denna udda yrkesgrupp har Annika Sandén, docent i historia, skrivit en ytterst intressant bok och i en recension i Respons utbrast Dick Harrison: »Att läsa Bödlar är en njutning. /…/ en monografi som är socialhistoria när den är som bäst: en kollektiv biografi över svenska 1600-talsbödlar som dignar under makabra straffdetaljer, analyser av släktnätverk, kriminalitet, bordellverksamhet, folktro och gengångarskräck samt ögonblicksbilder av en era som vi under inga omständigheter vill återuppväcka /…/ Det är bara att lyfta på hatten.« Och det gör även Clio!

Det är inte alldeles lätt att finna uppgifter om dessa människor längst ner på samhällsstegen och som utöver att avrätta folk fick kastrera hästar, dränka katter och tömma latriner. Men som den goda historiker Sandén är (se även Missdådare) har hon gått igenom domböcker, brev, dagboksanteckningar och skillingtryck. Utifrån detta material tecknar hon en dödens kulturhistoria med bödeln i huvudrollen. Här framkommer vilka som blev skarprättare och rackare, hur ämbetet började att gå i arv, hur detta skamfyllda arbetsliv tedde sig – och vilka som bödeln och hans medhjälpare trots allt umgicks med. »[L]ysande; en oavbrutet spännande resa bakåt i tiden, välskriven, väldokumenterad, lättläst och kunnig. /…/ Jag läser och läser, fängslad från första sidan«, Östgöta Correspondenten.

Detalj ur ett häradsprotokoll. Bödeln Salomon Isaksson
ställs till svars 1693 för hur han avrättade Christopher Larsson
två månader tidigare

Denna detalj ur försättsbladet till Sveriges rikes lands- och stadslag,
tryckt år 1647, visar en provkarta på avrättningsformer.