Ceremoniernas makt

Maktöverföring och genus i Vasatidens kungliga ceremonier

Välskriven avhandling! Vid begravningar och kröningar visade man vem som hade makten. »Ett pionjärarbete«, G. Wetterberg.

210:-
  • Författare: Malin Grundberg
  • Artikelnummer: 5216
  • Inbunden, 334 sidor, Nordic Academic Press

Den 29 juni 1561 kröntes Erik XIV under den ståtligaste kröningsfest som landet skådat. Han efterträdde sin far som den förste med ärftlig rätt till kronan, vilket manifesterades i en helt ny kröningsritual där arvtagaren smordes till kung och fick mottaga riksregalierna, vilka tillverkats inför ceremonin.

Erik XIV:s kröning kom att stå modell för senare monarker visar Malin Grundberg, som i sin avhandling Ceremoniernas makt

behandlar Vasatidens kungliga ceremonier. I en tid av täta maktskiften blev dessa viktiga instrument med vilka den nya regenten kunde legitimera sin ställning.

Grundberg har studerat bland annat Gustav Vasas begravning, som i mycket handlade om att befästa Vasaättens makt; Gustav II Adolfs begravningsceremonier (flera hölls eftersom det dröjde två år mellan kungens död och begravning), vilka hade till uppgift att ge förmyndarregeringen legitimitet, men även att bereda väg för en kvinnlig tronarvinge. Även drottning Kristinas kröning, abdikering och Karl X Gustavs makttillträde behandlas i denna mycket intressanta och välskrivna studie.