Den långa medeltiden

De nordiska ländernas historia från folkvandringstid till reformation

Mottagare av 2016 års Cliopris! I sin exposé om den nordiska medeltiden låter Fredrik Charpentier Ljungqvist epoken börja redan på 500-talet, alltså vid samma tidpunkt som i de flesta andra europeiska länder, och han inkluderar hela Norden i sin skildring. Resultatet har blivit en i tiden längre och i rummet bredare berättelse. Mycket förenar området från Sønderjylland till Nordkap, från Finska viken till södra Grönland, men här finns också viktiga skillnader, visar författaren i sin rundmålning av bl.a. jordbrukets utveckling, befolkningens liv och leverne och hur klimatets skiftningar påverkade människorna.

249:-
  • Författare: Fredrik Charpentier Ljungqvist
  • Artikelnummer: 9297
  • Ill. i sv/v 230x155x30
  • Inbunden, 312 sidor, Dialogos

I sin exposé Den långa medeltiden – De nordiska ländernas historia från folkvandringstid till reformation låter Fredrik Charpentier Ljungqvist den nordiska medeltiden omfatta samma tidsrymd som man räknar med i de flesta andra europeiska länder (i stället för att börja år 1050). Med andra ord leder han oss ytterligare sex hundra år bakåt i tiden samtidigt som han låter skildringen inkludera hela Norden. Resultatet har blivit en i tiden längre och i rummet bredare berättelse, vilket visar sig vara mycket fruktbart: Den långa medeltiden är en strålande översikt! Mycket förenar området från Sønderjylland till Nordkap och från Finska viken till södra Grönland, men här finns också viktiga skillnader som till exempel vart vikingaskeppen styrde kosan, tidpunkten för kristnandet, kungamaktens utveckling och agrarkrisens utbredning.

Det är alltid trevligt med författare som vågar ta ett större grepp och måla med breda penseldrag. Utan någon som helst ansträngning lär sig läsaren mycket om den politiska utvecklingen, med ledungsfärder och bondeuppror; om sociala och rättsliga förhållanden, med det fornnordiska slaveriet och kvinnans ställning; om hur människor levde och försörjde sig, med jakt, fiske och städernas framväxt; om resor, hälsa, vardagsliv, kultur och tro. Den långa medeltiden har sin givna plats bland Clios huvudböcker.

* * *

Under medeltiden fanns en stor nordisk befolkning på Grönland. Kanske var de som mest uppåt 5000 personer. Nordborna levde på Grönland på samma sätt som på Island. Av torv och drivved byggde de upp gårdar där det var möjligt att föda upp boskap och odla spannmål. Jordbruket kompletterades med jakt och fiske. Exotiska valrossbetar, narvalhorn, isbjörnsskinn och vita falkar byttes mot varor söderifrån som järn, rusdrycker, fina tyger, mjöl och annat. Handeln skapade mäktiga välmående bönder. Grönland var ett eget stift med egen biskop och domkyrka. Nordborna där betalade till och med skatt till påven för att finansiera korståg.

Koloniseringen av Grönland, som började med att vikingahövdingen Erik Röde omkring 980 blev landsförvisad från Island, är en av många fascinerande händelser som historikern och forskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist bjuder på i sin bok Den långa medeltiden.

Och medeltiden är här verkligen lång eftersom författaren utgår från den europeiska kontinentens medeltid och börjar redan med folkvandringstiden. I boken sammanfattas Nordens politiska, ekonomiska, sociala och kulturella historia med fokus på Sverige och med utblickar mot Europa. 1 000 år skildras med långa förklarande linjer som ger tydliga sammanhang utan att fastna i årtal och personhistoria. Här ges istället plats för intresseväckande historiska fördjupningar med hjälp av aktuell forskning inom arkeologi. Inte minst de senaste decenniernas isotopanalyser har skapat nya rön och ny historia. Charpentier Ljungqvist tar också upp kulturhistoriska och etnologiska aspekter och beskriver människors vardagsliv i olika samhällsgrupper.

Den populärvetenskapliga skildringen stöds av kartor, diagram och intressanta bilder. Det här är en bok för historieälskare (och inte minst för historielärare) som söker fascinerande detaljer och nya klargörande trådar i den stora historiska väven.
Författaren visar på hur den nordiska medeltidshistorien hänger samman från vikingatiden till Kalmarunionen. Berättelser om Danmark, Norge, Island och Sverige (med Finland) belyser varandra och ger bakgrund till både likheter och skillnader: Varför utvecklas livegenskap i Danmark men inte i Sverige? Varför är vikingar under sin samtid skildrade som oerhört hänsynslösa när de inte var värre än andra våldsverkare? Vad innebar skiftningar i klimatet för människornas liv?
Charpentier Ljungqvist som forskat om klimatförändringarnas betydelse för historiska skeenden belyser bland annat den sista frågan med just ödet för den stora nordiska bosättningen på Grönland.

Under mitten av 1300-talet blev det kallare på Grönland. Drivsisen ökade även sommartid. Kontakterna med omvärlden försvårades och upphörde. De jordbrukande nordborna på Grönland kunde inte anpassa sin försörjning till de nya förhållandena och gick till slut under i svält. Arkeologer har hittat rester av uppätna jakthundar – där benpiporna krossats för att få fram sista droppen märg – och spår från svältkost som de döende inte ens orkat bära ut ur sina hus. År 1540 fann en skeppsbesättning, som kom till den sista nordiska bosättningen på Grönland, endast ruiner, förfallen fiskeutrustning och liket av en ojordad nordisk pojke.

Författaren ger flera förklaringar till katastrofen, men betonar klimatförändringarna. Analyser av syreisotoper i tänder från nordbornas gravar visar att det blev fem grader kallare under de 500 år de levde på Grönland. Nordbornas försörjningskultur med jordbruk och gårdar långt från havet och fiskemetoder som krävde öppet hav, klarade inte omställningen till ett allt kallare klimat. Inuiterna längre norrut bodde nära de bästa sälfångstplatserna, följde de migrerande sälpopulationerna och kunde jaga även under vintertid. Ju kallare det blev desto bättre fungerade inuiternas jaktmetoder och ju sämre nordbornas. När Grönland inte längre var så grönt gick nordborna under.
Idag riskerar vi inte ett kallare klimat, snarare att få det minst två grader varmare. Med hjälp av historien får Charpentier Ljungqvist oss att reflektera över vår egen tid och bland annat förstå vad klimatförändringar kan få för dramatiska följder.

Petter Ljunggren
producent och utställningspedagog
Statens historiska museer

 

Otaliga fynd har gjots runt om i Norden, i synnerhet i Danmark, av föremål som visar på kontakter med det romerska riket. Bilden visar romerska fynd från gravplatsen vid Himlingøje på Själland från c:a år 200.

 

Detalj från altartavla från första halvan av 1300-talet från Nidaros domkyrka i Trondheim. Den visar hur Sankt Olav lider martyrdöden vid slaget vid Stiklestad år 1030. Observera att de kläder, rustningar och vapen som avbildas inte är vikingatida utan kommer från konstnärens samtid.

 

Kalkmålning från 1400-talet i Elmelunde kirke i Danmark som avbildar en plöjande bonde.

 


Illustration ur Skylitzes krönika från 1000-talet som återberättar hur en väring (nordbo) i den bysantinske kejsaren livgarde år 1034 försökte våldta en kvinna kvinna och blev dödad av henne. Förutom att som här ge en unik inblick i vikingatida rättstänkande innehåller Skylitzes krönika ett antal andra unika avbildningar av de nordiska väringarna.

 

Mynt som avbildar Sigtrygg Silkeskägg (995–1036), kung av riket och staden Dublin på Irland. Han var av blandat norskt och iriskt ursprung och drogs in i otaliga stridigheter och allianser under sin mer än fyrtio år långa regeringstid. Sigtrygg var en av många färgstarka representanter för den norsk-iriska blandkultur som var utbredd i stora delar av Irland från 800-talet till 1100-talet.

 


Detaljbild från en av de vikingatida gotländska bildstenarna i Stora Hammars som visar ett rituellt människooffer. Bildstenen har totalt sex paneler med unika framställningar av motiv från asatron från en tid då denna fortfarande var den dominerande religionen i Norden.


Sida ur den isländska laghandskriften Skarðsbók Jónsbókar från 1363. Inte minst på Island och i Norge uppnådde bokmåleriet en hög klass under medeltiden. Böcker var kostsamma att producera, eftersom de skrevs på pergament av dyrbart kalvskinn, och stor möda lades ofta ned på att dekorera dem. Handskriften förvaras idag på Árni Magnússon-institutet i Reykjavik.