Den nya världen

Utvandringen till Amerika

Det har sagts att invandrarna formade det nya landet Amerika, och Amerika formade dem. I det blivande standardverket Den nya världen, skildras USA:s historia ur ett svenskt perspektiv. Här berättas om de stora händelserna: revolution, slavhandel, inbördeskrig, samtidigt som mängder av enskilda människor levandegörs, som till exempel nybyggare i Minnesota, George Washington, predikanten Erik Jansson och hans anhängare i Bishop Hill eller John Ericsson, konstruktören av krigsfartyget Monitor som fick stor betydelse för utgången av inbördeskriget. Den nya världen är den första delen i en trilogi.

229:-
  • Författare: Lennart Pehrson
  • Artikelnummer: 9286
  • Ill. i färg och sv/v
  • Inbunden, 490 sidor, Albert Bonniers Förlag

Lennart Pehrson är i grunden journalist. Han har bott och verkat som korrespondent för svenska tidningar i USA i drygt trettio år. Detta, liksom hans gedigna kunnande om amerikansk historia och erfarenhet av amerikanskt liv och tänkande, präglar på ett subtilt sätt Den nya världen, som är den första delen i en trilogi om den svenska utvandringen till Amerika.
En recensent har träffande noterat att Lennart Pehrson i denna bok »gräver sig ned i den amerikanska historien på jakt efter blågula avtryck«. Det gör han verkligen, med stor nyfikenhet och berättarglädje, men hans bok är inte bara ännu en skildring av svenska utvandrare i det nya landet, den handlar också om »drömmen om Amerika«, om USA:s historia och inte minst om hur genomgripande utvandringen påverkade och fortfarande påverkar det gamla landet.

Lennart Pehrson berättar med den smittande entusiasm som bara den besitter som verkligen älskar och fascineras av sitt ämne. Han använder effektivt sina journalistiska verktyg och blandar breda linjer och svepande översikter över den historiska utvecklingen i både Amerika och Sverige med intensiva närbilder av människor och öden.

Boken inleds till exempel med berättelsen om smålänningen Jonas Brunk som via Holland 1639 kom till den holländska kolonin Nya Nederland, men som inte slog sig ned på Manhattan utan på andra sidan floden, i ett område som långt senare uppkallades efter honom och blev en stadsdel i New York City, The Bronx. Och här berättas om Peter Gunnarsson, som kom till den inte särskilt långlivade svenska kolonin i Delaware 1640, bytte namn till Rambo efter Ramberget i sin hemstad Göteborg – vilket över 300 år senare gav en amerikansk författare namnet på hjälten i en bok som filmades med Sylvester Stallone i titelrollen.

Bara under 1880-talet utvandrade 330 000 svenskar (av en befolkning på 4,2 miljoner) till USA, men ett tema i Den nya världen är att banden mellan Sverige och Amerika hade etablerats, om än i blygsam skala, långt innan den stora utvandringen inleddes i mitten av 1800-talet. Svenska adelsmän med Axel von Fersen i spetsen stred på rebellernas sida i självständighetskriget, en tidig Amerikaresenär som Linnés utsände Pehr Kalm förde i slutet av 1700-talet med sig Benjamin Franklins undervisningsidéer hem till Sverige och övertygade i gengäld Franklin om att naturlära borde inkluderas i studieplanen på The Academy of Philadelphia.

Ett annat tema i boken är att svält och fattigdom visserligen var den viktigaste orsaken till massutvandringen på 1800-talet, men att även djupa sociala klyftor och politiskt missnöje starkt bidrog till att så många lämnade Sverige. När kvarnägaren och byggmästaren Peter Cassel utvandrade 1845 från Kisa i Östergötland till New Sweden i Iowa, drevs han mest av sitt hat mot aristokratin och det konservativa ståndssamhället. I brev hem till det gamla landet propagerade han intensivt för utvandring: »Här finnes inga Grefwar, Baroner eller Herrar med Herregårdar. Den ene är lika god, som den andre, och lefwer man i ostördt åtnjutande av alla sina personliga friheter.« Ett liknande missnöje med överhet och auktoritetstro kom till uttryck i många av de intervjuer med svenska utvandrare som gjordes inför den stora statliga Emigrationsutredningen 1907–1913, påpekar författaren.

»Men Amerikafebern i Sverige kan inte enbart förklaras utifrån ett missnöje med värnplikt, social stagnation, fattigdom och avsaknad av framtidsmöjligheter: Amerika utgjorde också en lockelse i sig. Det var den amerikanska drömmen som obestridligen hade en dragningskraft.«

Ingen har påverkat den allmänna bilden av utvandringen mer än Vilhelm Moberg, konstaterar Lennart Pehrson i inledningen till sin bok och tillägger att den bild som framträder i utvandrarromanerna »knappast är felaktig men heller inte fullständig«. När Lennart Pehrson och jag talade om detta, inför en samling Amerika-intresserade i porträttgalleriet i Bonniers Nedre Manilla, skakade porträttet av Moberg liksom till, hävdade en av de närvarande. Jag tror att det i så fall var för att uttrycka uppskattning av Den nya världen, som vidgar och nyanserar bilden. Moberg skulle ha gillat den.

Kurt Mälarstedt
journalist och författare

Missat inte del två Den nya staden och del tre Den nya tiden i serien.

 

Den svenska kolonin Bishop Hill i Illinois var, under en tid, ett välordnat kollektivsamhälle.

En biljett med ett av de nya ångfartygen kunde förverkliga drömmen om Amerika.

Utvandraren Andrew Peterson framför sin enkla bostad i Vaconia i Minnesota.

 

Lennart Pehrson (. 1953) bor sedan 1984 i New York. Han har skrivit om amerikansk politik och ekonomi för ett flertal tidningar. Hans bok Ni har klockorna – vi har tiden, nominerades till Augustpriset år 2011.