Erövringen av Amerika

Spanien och Nya världen 1492-1600

Så inlemmade spanjorerna Amerika i resten av världen. Författarna kompletterar och utmanar den gängse bilden av erövringen.

249:-
  • Författare: Inger Enkvist, Vicente Ribes-Iborra
  • Artikelnummer: 19341
  • Ill. i sv/v
  • Inbunden, 269 sidor, Natur & Kultur

Så inlemmade spanjorerna Amerika i resten av världen

Den första globaliseringen

Hur var det möjligt att en handfull spanjorer mellan 1492 och 1580 kunde erövra territorier kanske 30 gånger större än deras eget land? Hur gick det till? Hur uppkom den »svarta legend«, som framställer koloniseringen som helt igenom negativ? (Inte minst spanjorerna själva har haft svårt att förhålla sig till sin egen historia.) Och hur berättas Spaniens och Spanskamerikas gemensamma historia i dag?

I Erövringen av Amerika låter Inger Enkvist, professor i spanska, och historikern Vicente Ribes-Iborra erövrarna bli föremål för analys istället för beröm eller klander, för att därigenom komplettera och utmana den bild av erövringen som många har. De låter oss både »upptäcka« upptäckarna – bland andra Columbus, Cortés och Pizarro – och lära känna dåtidens karibiska, mexikanska och sydamerikanska samhällen med azteker, inka- och mayafolk.

Ja, att Columbus landstigningen på en liten karibisk ö fick världsomspännande konsekvenser visar det faktum att även jordbruket i Kina ändrades genom kontakten med Amerika, nämligen via spanjorer som etablerat sig på Filippinerna. Men, till sist kan ändå frågan ställas: var upptäckten en lycka eller olycka för de inblandade? Ingmar Söhrman har läst boken:

*

Världshistorien förändrades 1492 och under följande decennier med »erövringen av Amerika«, och så kallar också Inger Enkvist och Vicente Ribes-Iborra sin bok, där de skildrar det första århundradet av européernas erövring. Denna kom att för alltid påverka utvecklingen i världen, men är ändå relativt obekant för de flesta, trots att det var då som större delen av vår jord blev känd. Man har kunskaper om azteker och mayafolken i Mexiko och Centralamerika och Inkariket med dagens Peru som centrum, men förutom Christofer Columbus är få namn bekanta. Det är därför angeläget att vad som hände då också blir känt i dag.

I boken presenteras först maktstrukturen och det politiska spelet i Europa med tyngdpunkt på Spanien, och landet som under Ferdinand och Isabella enades genom sammanslagningen av kungarikena Kastilien och Aragón (nordöstra delen av den iberiska halvön). Här presenteras också Columbus, som är en gåtfull figur. Var han en bildad eller obildad man? Var han italienare eller kanske från Mallorca? Man vet inte.

Skildringen ger också bakgrunden till maktspelet i Amerika och de komplicerade förhållandena mellan folken där. Både aztekernas erövringar och inkaväldets underkuvande av olika folk hade skapat politiska spänningar, vilket gynnade de spanska erövrarna. Det är ju huvudsakligen Latinamerika som erövrades av spanjorer och portugiser under denna tid. Fransmän och engelsmän kom först på 1600-talet, och då till Nordamerika.

I fokus hamnar underkuvandet av de två mäktigaste rikena, aztekväldet och Inkariket, men också de karibiska förhållandena, vilka spelade en viktig roll för skapandet av det spanska väldet. Columbus trodde först att alla amerikaner talade samma språk, men så var det naturligtvis inte. Det karibiska taínofolket, som gick under på 1700-talet, har gett de europeiska språken många ord, får vi veta, bland annat kanot och orkan. Även om det inte finns utrymme för att skildra alla delar av spanjorernas erövring av Latinamerika, ges ändå goda översikter av de viktigaste etapperna. Förutom Karibien, Mexiko och Peru, får vi också följa landvinningarna i Venezuela, Colombia, Chile och Argentina. Dessutom skildras koloniseringen i Stilla havet, som utgick från Sydamerikas västkust, då Filippinerna lades under den spanska kronan.

Nu är Erövringen av Amerika inte bara en översikt över historiska skeenden satta i sitt samtida sammanhang utan också en bok kryddad med intressanta, spännande, men också många tragiska livsöden. Dessa ger historiska ögonblicksbilder och hjälper oss att förstå erövrarna. Vilka var de och hur var förhållandena mellan dem?

Inger Enkvist och Vicente Ribes-Iborra ger en lättsam och läsvärd skildring av viktiga skeenden på båda sidor av Atlanten. Dessa har ofta lyfts fram av tidigare forskare med avsikt att understryka det egna perspektivet. Här kan man nu se ett antal viktiga händelser, med likheter och olikheter, och hur dessa upplevdes av sin samtid. Författarna visar på klara tendenser och händelser i de centrala delarna av det som utvecklats till de amerikanska kontinenterna, och även på den stora kulturgemenskapen mellan länderna, grundad inte minst på den spanska kulturella guldålderns rika kultur.

Vi får även en inblick i hur det kom sig att så få kolonisatörer kunde erövra mäktiga riken med stora arméer, men samtidigt ha stora svårigheter med mindre folk som exempelvis mapucherna i södra Sydamerika. Det är naturligtvis ett myller av namn på personer och folk, och då kommer personregistret väl till pass.

Boken avslutas med att hela händelse-förloppet och dess effekter placeras in i ett historiskt, politiskt och kulturellt sammanhang. Det ger läsaren en möjlighet att begripa vad som egentligen hände och varför, liksom vilka konsekvenserna blev. Och, inte minst, hur den så kallade svarta legenden uppstod, alltså varför Spanien genom tiderna upplevt sig baktalat av olika folk och om det verkligen var så. Denna bild aktualiserades en sista (?) gång 1898, när de sista resterna av kolonialväldet förlorades, något den nicaraguanske modernisten Rubén Darío på ett magnifikt sätt gett uttryck för i dikten »Till kung Oscar«, alltså den svensk-norske kungen Oscar II, men detta är en annan historia.

Erövringen av Amerika ger en modern grund till förståelsen av de stater som skapades i Amerika liksom att begreppet Amerika är mycket mer än USA, som vid denna tid inte ens var påtänkt.

Ingmar Söhrman
professor emeritus i romanska språk, särskilt spanska

Den första karta där Amerika är inritat. Kartan är framställd på pergament
och färdigställdes år 1500 av navigatören och kartografen
Juan de la Cosa, som gjorde flera resor till Amerika

Träsnitt från 1493, enligt uppgift baserat på en skiss av Columbus själv, föreställande
en karavell av den typ som användes av honom. Hans skepp Santa María
ska ha varit 29 meter långt och 8 meter brett.

 Omslag till en latinsk utgåva av Cortés tredje brev till Karl V från 1522. I brevet redogör
Cortés bland annat för hur spanjorerna intar México- Tenochtitlan. Tryckkonsten möjliggjorde
att Cortés brev omgående fick spridning i Europa.

 Ett tempel som påminner om det stora templet i México-Tenochtitlan
som förstördes efter erövringen. På toppen av pyramiden
utfördes människooffer till gudarnas ära. Offrets hjärta skars ut
varefter kroppen knuffades nedför de många trappstegen.

 En karta över México-Tenochtitlan, där det klart framgår att aztekernas huvudstad
var byggd på en ö. Spanjorerna bländades av hur rik och välordnad staden var. Kartan
publicerades i Tyskland 1524 tillsammans med Cortés tredje brev till Karl V.

 Inkafolket tillverkade repbroar för att ta sig över de branta stupen i Anderna,
och dessa  underhölls kontinuerligt. Teckningen kommer från ett brev
till kungen i Spanien 1615, i vilket brevskrivaren Poma de Ayalas med
teckningar beskrev de inföddas situation.

Inkafolket hade inget skriftspråk men använde snören i olika
färg och längd, quipus, som stöd för minnet. Systemet möjliggjorde
bokföring av olika slag. Även denna teckning kommer
från de Ayalas.