Gustav Vasa

En furste bland furstar

Genom historikern Olle Larssons flyhänta penna växer Gustav Vasas tid och gestalt till liv i en tätt bildsatt biografi.

289:-
  • Författare: Olle Larsson
  • Artikelnummer: 8278
  • Rikt ill. i färg och sv/v
  • Inbunden, 271 sidor, Historiska Media

Göstaff af Gudz naad

»Mycket läsvärd … En fint skriven biografi som fördjupar bilden av Gustav Vasa.« Bibliotekstjänst

Järtecknen (se den mycket läsvärda Järtecken) var många inför Gustav Vasas död. Under året som föregick monarkens frånfälle berättades det om märkliga syner och händelser. Massdöd drabbade fisken i den östra rikshalvan och i Arboga försvann ljuset en dag mitt under sommaren. I slutet av september 1560 gav så den gamle kungen upp andan. Begravningen följde den intrikata ceremoniel som utarbetats av utländska experter, som många årtionden tidigare fått i uppdrag att skapa ett svenskt hovliv i klass med andra europeiska monarkiers.

Gustav Vasa är kanske den svenska kung som haft störst makt över sitt eget eftermäle. I slutet av sitt liv gav han biskopen i Västerås Peder Svart i uppgift att skriva en kungakrönika, och den bild som där förmedlas av befriaren, folkhjälten och riksbyggaren Gustav Vasa stod sig länge stark. Den skymtar förstås fram i historikern Olle Larssons nya biografi över denne renässansfurste som en av bokens många källor. Flera Cliomedlemmar kanske minns Lars-Olof Larssons mästerliga och länge slutsålda Gustav Vasa-biografi från 2002. Här får vi ett modernt komplement, som tar hänsyn till den senaste forskningen, inte bara om kungen själv utan även om hans drottningar och om livet i Sverige på 1500-talet.

Gustav Vasas liv var fyllt av dramatik: uppror i Småland och Dalarna, vapenskrammel i Danmark och Ryssland, reformer och reformation – händelser som på flera sätt format Sverige. Genom Olle Larssons flyhänta penna växer Gustav Vasas tid och gestalt på nytt till liv i en tätt bildsatt biografi.

Den första Bibeln på svenska trycktes 1541. Gustav Vasas Bibel, som den
kallades, kom att spela en viktig roll för utvecklingen av en svenskspråkig litteratur.

Det har kallats det första egentliga porträttet av en svensk kung
och gjordes av den tyske konstnären Jacob Binck 1542.
Det är bara känt som en kopia från slutet av 1500-talet.
Eftersom Binck var grafiker snarare än målare är det troligt att
den ursprungliga kungabilden var ett kolorerat grafiskt blad och inte en målning.

Gustav Vasas intåg i Stockholm vid midsommartid 1523 har skildrats av flera
konstnärer, däribland Carl Larsson. Tavlan, som målades 1908, visar hur
konstnären tänkte sig det som utspelade sig under dessa dramatiska sommardagar.

Bilden visar kungens kranium som det såg ut
i samband med 1950-talets gravöppning.