Historien om det antika rom

SPQR

Utan tvekan är detta ett blivande standardverk som kommer att återfinnas i bokhyllorna hemma hos alla med intresse för antiken och Rom. I sin magnifika bok, som täcker tusen år av romersk historia, har den brittiska professorn Mary Beard tagit hänsyn till en rad nya upptäckter och hon är också angelägen om att närma sig den kända historien med nya frågeställningar. För som hon skriver, »Roms historia skrivs alltid om, och har alltid skrivits om«. År 212 e.Kr. sätter författaren punkt. Då har hon skildrat hur Rom växte fram och behöll sin position, och Cicero, Livius, Cato, bröderna Gracchus, Spartacus, Augustus, Nero och många, många fler har satts in i sina sammanhang.

249:-
  • Författare: Mary Beard
  • Översättare: Marina Weilguni
  • Artikelnummer: 9312
  • 232x166x40
  • Inbunden, 556 sidor, Norstedts

»För Beard är den klassiska antiken levande och vid bästa hälsa och hon har den stora gåvan att kunna visa precis varför de klassiska texterna fortfarande är ett ämne värt att diskutera.« Sunday Times.

»SPQR är en djupt imponerande, intellektuellt stimulerande, frimodig och ytterst kunnig bok om det antika, ständigt aktuella Rom«, Ida Östenberg, SvD.

Historien om det antika Rom – SPQR, periodens utvalda huvudbok, är utan tvekan ett blivande standardverk som kommer att återfinnas i bokhyllorna hemma hos alla med intresse för antiken och Rom. I sin magnifika bok, som täcker tusen år av romersk historia, har den brittiska professorn Mary Beard tagit hänsyn till en rad nya upptäckter och hon är också angelägen om att närma sig den kända historien med nya frågeställningar. För som hon skriver, »Roms historia skrivs alltid om, och har alltid skrivits om«. År 212 e.Kr. sätter författaren punkt. Då har hon skildrat hur Rom växte fram och behöll sin position, och Cicero, Livius, Cato, bröderna Gracchus, Spartacus, Augustus, Nero och många, många fler har satts in i sina sammanhang.

SPQR – Senatus PopulusQue Romanus, »Senaten och det romerska folket« – är en formulering som redan under antiken ville uttrycka enighet mellan det romerska folket och de styrande. Beteckningen kan fortfarande ses på Roms gatubrunnar där arvet från Rom lever vidare, liksom det lever i händerna på en av världens främsta antikvetare.

Tusen år av romersk historia på drygt femhundra sidor. Det kan låta tungt, men när Mary Beard tar sig an ämnet blir det stimulerande läsning. Beard är en välrenommerad antikforskare och professor i Classics vid Cambridge universitet, författare till en rad bästsäljande böcker om bland annat Pompeji, Colosseum och Parthenontemplet. Tack vare den uppmärksammade serien Möt romarna (2012) är Beard numera även »känd från tv«. Med sin smittande entusiasm, gedigna kunnande och bitvis provocerande penna visar hon att antikhistoria inte bara är ett ämne för »döda vita män«.

Hur kom det sig att en liten by i mellersta Italien kunde växa till ett imperium som i århundraden styrde över hela Medelhavsvärlden? Beard är mån om att försöka förstå denna process och samtidigt visa varför Roms historia är angelägen än i dag. Här rabblas inte namn och årtal upp för sin egen skull. I skildringen av det historiska förloppet – krigen, politiken, kulturkrockarna – får ofta en specifik händelse bilda utgångspunkt för en fördjupad diskussion med olika förklaringar och hypoteser.

Boken börjar med en redogörelse för händelserna hösten 63 f.Kr. Dag för dag, nästan timme för timme, kan vi följa krisen då Catilinas sammansvärjning hotade att kasta den romerska staten över ända. Begrepp som frihet, revolution, klass och rikets säkerhet står i centrum, och ordets makt över sanning och lögn visar sig ha bäring ända fram till vår egen tids konflikter.

Därefter får vi följa Roms utveckling från det mytiska grundandet 753 f.Kr. fram till år 212 e.Kr., då kejsar Caracalla gav alla fria människor i riket romerskt medborgarskap. Berättelsen om det äldsta Rom handlar mycket om den spännande tolkningen av det arkeologiska materialet, men sedan framträder de skriftliga källorna. Det är många namn och begrepp som måste avhandlas, och Beard gör det med bravur. Personliga öden blandas med övergripande teman. Hur skapade romarna sin självbild som härskarfolk utifrån myter och synen på övriga kulturer? Hur kunde kejsar Augustus med gradvisa reformer avskaffa den »demokratiska« republiken och utan motstånd genomdriva enväldet? Hur såg provinsborna på sådant som identitet och etnicitet i det »multikulturella« imperiet?

Beard vill ge även läsarna »den andra sidan av berättelsen«. Antika barnmorskor, förrymda slavar och lokalpolitiker i provinserna kommer till tals, men också hennes forskarkollegers olika tolkningar och slutsatser. Att berätta om människors liv för 2 000 år sedan liknar hon vid att balansera på en lina mellan det välbekanta och det annorlunda. Mycket talar direkt till oss i dag – litteraturen, konsten, till och med skämten – medan annat framstår som fullständigt främmande. Samtidigt kan uttrycken för våld och maktfullkomlighet bli till »obehagliga påminnelser om vår egen tid«.

Beard punkterar glatt många seglivade klichéer: att kejsar Caligulas middagar ska ha varit rena orgier där han låg med systrarna »under sig« och hustrun »ovanpå« bygger på en felöversättning av hur sofforna placerades vid romerska banketter (»ovanför« respektive »nedanför«). Med sin närvarande berättarröst analyserar hon komplicerade frågor och väcker intresse för stort som smått. Att imperium romanum trots sina brister kunde överleva så länge berodde på improvisationsförmåga och tur, men kanske framför allt på en generös integrationspolitik med dubbla medborgarskap och en tolerans för en mångfald av identiteter, i skydd av tydliga lagar och en stark militärmakt.

Historien om det antika Rom – SPQR är, som Beard framhåller, frukten av femtio års studier. Innehållet riktar sig inte till nybörjaren alla gånger, men texten – i en ytterst kompetent översättning av Marina Weilguni – är genomgående så tydlig att »alla hänger med«. Beard understryker att intresset för Roms historia inte handlar om att idealisera epoken. Viktigare är att vi genom en aktiv dialog med de antika källorna fortsätter att engagera oss i antiken, och att vi därigenom bättre kan förstå våra egna antaganden och fenomen i vår omvärld. Detta förhållningssätt kommer till uttryck redan i bokens inledande mening: »Det antika Rom är viktigt.« När man läst igenom SPQR förstår man varför.

Allan Klynne fil. dr i antikens kultur och samhällsliv,
översättare och författare till bland annat Pyrrhos

Peutinger-tavlan är en karta över det romerska imperiet.
Detta parti visar Nildeltat med en del av Kreta till vänster
och Asien upptill.

En scen från ett tvätteri i Pompeji. En kvinna hämtar ett klädesplagg
och andra plagg hänger på en tvättlina över henne.

Marcus Aurelius kolonn är mer än 40 meter hög. I spiral
runt den löper scener från kejsarens krig vid Donau,
vilket pågick under större delen av hans regeringstid (161–180 e.Kr.).

Denna bronsask är ett sällsynt exemepl på konst av hög kvalitet från 300-talet f.Kr.

En bild av en romersk middag. Målningen från Pompeji
fångar hierarkin på en romersk fest (med en slavpojke
som tar av en gäst skorna).