Hövdingens totempåle

om konsten att utbyta gåvor

En bred skildring, men många historisk avsnitt, av repatrieringen av den gamla totempålen i Etnografiska museets samling.

329:-
  • Författare: Anders Björklund
  • Artikelnummer: 7894
  • Rikt ill. i färg och sv/v
  • Inbunden, 220 sidor, Carlssons/Etnogr.fiska museet

Omtalad och konfliktfylld etnografica

»Boken […] ställer viktiga frågor med räckvidd utanför fackfolkens krets: urbefolkningars rätt till kulturföremål och kvarlevor som de med tvivelaktiga metoder berövats. En mycket angelägen bok.« BTJ

Vid 1900-talets början fanns ett stort intresse för den nordamerikanska ursprungsbefolkningens traditioner. Museer runt om i världen slogs om att förvärva totempålar, som redan började bli sällsynta. Det var i denna anda som den svenska generalkonsuln i British Columbia, Kanada, erbjöd sig att införskaffa och donera en påle till Etnografiska museet, och 1929 var den på plats i Stockholm. Men gick förvärvet rätt till? Flera decennier senare skulle gåvan bli en av de mest omskrivna »återförandeärendena« i historien.

Anders Björklund, tidigare museichef vid Etnografiska museet, har skrivit en bok om repatrieringen av pålen, som haislafolkets hövding lät tillverka i början av 1870-talet. Syftet med den var sannolikt att besvärja stammens förstående utrotning. Den rikt illustrerade Hövdingens totempåle berör såväl förvärvet som ursprungsbefolkningens historia, men även europeisk samlarvurm och museietik.