Korstågen

Européer i heligt krig under 500 år

År 1095 höll påven Urban II en legendarisk predikan som uppmanade fransmännen att befria Jerusalem från de otrogna för att därigenom uppnå frälsning. Idéer om »rättfärdigt krig« och »krig sanktionerat av Gud« hade uppstått redan på 500- och 600-talen. På 1000-talet smälte de ihop med tanken på botgöring genom en pilgrimsfärd till det heliga landet.

De medeltida korstågen är väl kända från populärkulturen, men den bild som där ges är ofta förenklad och full av myter. Professor Kurt Villads Jensen ger i Korstågen – Européer i heligt krig under 500 år en betydligt mer mångfasetterad och nyanserad skildring av denna oerhört betydelsefulla händelse. Eller snarare händelser. Det rörde sig om många krig och de utkämpades inte enbart i det heliga landet, utan även i Spanien, Portugal, Finland och Estland

249:-
  • Författare: Kurt Villads Jensen
  • Artikelnummer: 9316
  • Rikt ill. i färg och sv/v 225x160x30
  • Inbunden, 432 sidor, Dialogos

Medeltida krig i Guds namn

År 1095 höll påven Urban II en legendarisk predikan som uppmanade fransmännen att befria Jerusalem från de otrogna för att därigenom uppnå frälsning. Idéer om »rättfärdigt krig« och »krig sanktionerat av Gud« hade uppstått redan på 500- och 600-talen. På 1000-talet smälte de ihop med tanken på botgöring genom en pilgrimsfärd till det heliga landet.

De medeltida korstågen är väl kända från populärkulturen, men den bild som där ges är ofta förenklad och full av myter. Professor Kurt Villads Jensen ger i Korstågen – Européer i heligt krig under 500 år en betydligt mer mångfasetterad och nyanserad skildring av denna oerhört betydelsefulla händelse. Eller snarare händelser. Det rörde sig om många krig och de utkämpades inte enbart i det heliga landet, utan även i Spanien, Portugal, Finland och Estland. Samtida skildringar av fälttågen gav upphov till en oförsonlig syn på muslimernas religion som kättersk och våldsam, samtidigt som nyfikenhet ledde till de första vetenskapliga studierna av islam. Dick Harrison har bidragit med ett läsvärt förord till boken och fjolårets Cliopristagare Fredrik Charpentier Ljungqvist har läst den:

Heligt krig är ett aktuellt ämne. I en tid när somliga extremistiska sunnimuslimska salafister predikar det – och ibland även utövar det – ger en bok om krig i kristendomens namn under medeltiden en bättre förståelse av det heliga krigets logik och natur. Likheterna mellan de medeltida korstågen och det våld som dessa extremister utövar i vår samtid är på många sätt slående. Både sättet att försvara våld i Guds namn och löften om en direktbiljett till himlen för dem som stupar påminner om varandra. I bägge fallen ligger en religiös väckelse med en radikalisering bakom tanken att bruka våld i Guds namn. Länge hade den romersk-katolska kyrkan, i enlighet med Jesu lära, tagit avstånd från tanken att använda våld för att sprida kristendomen. Men på 1000-talet gjordes en omvärdering. Med påven Urban ii:s korstågspredikan år 1095 startade en allmäneuropeisk rörelse för att sprida kristendomen med svärdet som kom att pågå i århundraden – med vissa avbrott.

Författaren, professorn i medeltidshistoria, Kurt Villads Jensen är en av de främsta experterna på korståg i världen och den ledande specialisten i ämnet i Norden. Hans högintressanta, rikt illustrerade bok Korstågen sträcker sig från 1090-talet till senmedeltiden, men gör även nedslag i 1680-talet och ottomanernas försök att erövra dagens Österrike, so-m försvarades av europeiska allianser. Läsaren får bekanta sig med allt från de första korstågen till det heliga landet, till de olika riddarordnarna (inklusive ordnar av krigarmunkar) och de korsfararstater som upprättades – från Mellanöstern i söder till Baltikum i norr. En styrka med boken är att den även tar in de muslimska perspektiven och den muslimska historieskrivningen.

Det är korstågen mot Palestina som blivit de mest kända men de var inte de enda. Mer framgångsrika – och av större historisk betydelse – var korstågen mot den iberiska halvön (Spanien och Portugal) och mot slaviska, baltiska och finsk-ugriska folk längs Östersjöns södra och östra kuster. Korstågen mot den iberiska halvön ledde ju slutligen till att hela området återgick från muslimskt till kristet styre och att Spanien och Portugal så småningom blev införlivade i den romersk-katolska västeuropeiska kultursfären. Utan dem är det faktiskt svårt att tänka sig den spanska och portugisiska kolonisationen och missionen runt om i världen under senare århundraden. Likaså ledde korstågen i Östersjöområdet – som var riktade mot människor med förkristna religioner istället för mot muslimer – till att hela området längs Östersjöns södra och östra kuster blev indraget i den tyskspråkiga sfären och fick en tyskspråkig elit. De västslaviska venderna i dagens östra Tyskland blev till och med i förlängningen fullständigt förtyskade (med undantag av en liten sorbisk minoritet).

Många läsare blir säkert förvånade av att nordbor var lika aktiva som engelsmän eller fransmän i att fara på korståg. Skandinaver var i högsta grad aktiva inte bara i korstågen i Östersjöområdet, utan danska och norska furstar var bland de första europeiska furstar som ledde korsfararhärar till Medelhavet och Mellanöstern. Tusentals danskar och norrmän gav sig av mot det Heliga landet. Av de få bevarade källorna att döma var personer från dåtida Sverige något mindre aktiva som korsfarare. Det kan ha hört samman med att det tog lite längre tid för vårt land att bli en lika väl integrerad del av den romersk-katolska kristenheten.

Kurt Villads Jensen framhåller hur dåligt organiserade många av korstågen var, i synnerhet de som riktades mot Mellanöstern. Korsfararna dog i tusental och åter tusental av törst, svält och sjukdomar. Medan riddarordnarna var i hög grad professionella, var många som deltog i framför-allt de tidiga korstågen dåligt beväpnade och utrustade. Den militära logistiken lämnade mycket övrigt att önska. Trots att många av dessa heliga krig gick dåligt, och de flesta som gav sig av ofta dog, rådde det ingen brist på nya rekryter. Otaliga ville slåss och dö i kristendomens namn i strid mot dess påstådda fiender.

Villads Jensen är på många ställen tydlig med att korsfararna ofta gjorde sig skyldiga till massmord och använde terrormetoder. Fastän de också öppnade för kulturmöten – och tidvis fredlig samexistens mellan korsfarare och ursprungsbefolkning – går det inte att bortse från att korstågen tillhör ett i många avseenden mörkt kapitel i kristendomens och Europas historia. Men inte desto mindre är det en fascinerande historia.

Fredrik Charpentier Ljungqvist
fil. dr och forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet
och författare till Den långa medeltiden.

 

Få en uppfattning av bokens både breda och djupa anslag genom att titta på innehållsförteckningen.

 

 Den franska korsfararhären anländer i Akko år 1191.
Nederst på bilden bordar korsfararna ett muslimskt skepp.
Fransk handskrift, 1490.

 

Slaget vid Higueruela 1431 där Johan II av Kastilien
besegrade sultanen av Granada. Fresk från 1500-talet.

 

När lågorna började flamma runt den för kätteri anklagade
tempelherremästaren Jacques de Molay, förbannade
han påven och den franske kungen. Fransk handskrift från 1300-talet.

 

 Innocentius III intresserade sig för korståg mot Östersjöområdet.
Mosaik från den äldre Petruskyrkan i Vatikanen.

 

Frankrikes Ludvig IX gav Henrik III av England en elefant sedan denne tagit
korset 1250. »Till färgen är den som sot eller jord och den har inte någon
päls som andra djur, varken för att pryda eller skydda sig med.«
Engelsk handskrift, 1255-1258.

 

 Kastmaskiner användes av korsfararna vid belägringar. Handskrift från 1300-talet.

 

På 1230-talet var detta svärdbrödraordens huvudfäste i Tallinn. Fotografi från ca 1925.