Mannen som ordnade naturen

En biografi över Carl von Linné

»Gunnar Brobergs djuplodande och välskrivna biografi över Carl von Linné, som bygger på en närmast unik kännedom om källmaterialet och Linnéforskningens allra senaste rön, är lärdomshistoria när den är som bäst.« Svenska Dagbladet

249:-
  • Författare: Gunnar Broberg
  • Artikelnummer: 19348
  • Rikt ill. i färg och sv/v
  • Inbunden, 517 sidor, Natur & Kultur

En ambitiös levnadsteckning av en verklig auktoritet på området

»Gud skapade, Linné ordnade«

Många biografier och skildringar av Carl von Linnés liv och verk har utkommit under seklerna, senast vid 300-årsjubileet år 2007. Ja, man skulle nästan kunna säga att varje tid har haft sin Linné. Med idé- och lärdomshistorikern Gunnar Brobergs hyllade Mannen som ordnade naturen har vi nu fått en biografi som torde bli standardverket för lång tid framöver. Det är en levnadsteckning som verkligen sticker ut i sammanhanget, för boken bygger på Brobergs närmast unika kännedom om Linné, förvärvad under många decenniers studier av hans kvarlåtenskap. Därtill kännetecknas boken av en aldrig sinande berättarglädje, ett snillrikt urval och en vacker formgivning, vilket gör den till en läsupplevelse av rang.

Linné var exceptionell på många sätt. Han inte bara systematiserade naturen, skrev mängder med böcker och skickade ut lärjungar i världen, utan var även en av initiativtagarna till Vetenskapsakademien och ansvarig för de kungliga samlingarna. Här möter vi honom som gosse, yngling och make, men som Broberg skriver i sitt förord: »Tyngdpunkten ligger för ovanlighetens skull på den gamle Linné. Jag vill veta hur han tänkte och varigenom han fick tankarna. Jag vill fånga honom i steget, jag vill höra hur han talade, jag vill hälsa på hemma hos honom. Jag vill också väcka gamla texter till liv.«

*

Enligt en ranking för några år sedan utifrån träffar i Wikipedia utnämndes den svenske botanikern Carl von Linné (1707–1778) till världens mest inflytelserika person genom tiderna, före sådana storheter som Jesus, Aristoteles och Napoleon. Kan det verkligen stämma? Förklaringen ligger i Linnés betydelse som namngivare av ett stort antal växter och djur. Det var han som ordnade naturen genom att skapa ett system, en metod att arbeta efter. Naturens riken kunde indelas i fem nivåer: rike, klass, ordning, släkte och art. Den så kallade binära nomenklaturen, det vill säga att varje djur eller växt har ett släkt- och artnamn, är Linnés uppfinning och används alltjämt inom systematiken. Han placerade också in människan bland de andra djuren och gav vår art dess namn, Homo sapiens L., den förnuftiga människan i ordningen primater.

Evolutionsteorin och den biologiska mångfalden, vår tids grundläggande utgångspunkter för kunskapen om naturen, har en av sina viktigaste förutsättningar i Linnés tankar om naturen. Linné skapade ett sätt att se mönster och skapa ordning bland naturens skiftande livsformer. Systemet, menade han, var som en ariadnetråd att följa genom växtrikets väldiga skog. Denna noggranna iakttagelse av skillnaderna och likheterna i naturen var ett nödvändigt villkor för Darwins evolutionsteori. Det var också Linné som gav oss redskap att se den biologiska mångfalden omkring oss, en mångfald som nu i snabb takt utarmas. Utan jämförelse är Linné Sveriges främste naturforskare genom tiderna.

Sin egen betydelse var Linné oförblommerat medveten om. Han skriver om sig själv: »Ingen naturkunnig har gjort flere observationer uti naturen… Ingen varit större Botanicus eller Zoologus… Ingen skrivit flere verk, nättare, ordentligare, av egen experience. Ingen så totalt reformerat en hel science och gjort en ny epok«, och så vidare i ytterligare ett tiotal satser. Det är denne betydelsefulle men komplicerade person som är föremålet för idé- och lärdomshistorikern Gunnar Brobergs biografi, Mannen som ordnade naturen. Broberg besitter en unik kunskap som Linnékännare. Inlevelsefullt och kunnigt – som ingen före honom – lyckas Broberg skildra människan Linné, en person full av ärelystnad och monumental självkänsla, men också av humor och sinnlighet.

Biografin följer Linnés liv från det småländska prästhemmet i Stenbrohult, över studieåren i Växjö, Lund och Uppsala, till den sena ålderdomens mörker och krämpor. Här skildras den klassiska Lapplandsresan 1732, hans möte med samerna och fjällvärlden, de kreativa åren i Holland, hans verksamhet som läkare i Stockholm och medicinprofessor i Uppsala. Broberg redogör för och förklarar Linnés naturvetenskapliga tänkande; ordningsskapandet förstås, sökandet efter den ordning Gud har nedlagt i naturen, om växterna som könsvarelser, om samlandet av växter och djur, herbationerna, men också hans medicinska teorier, dietetiken – det vill säga hans tankar om hur man bör leva och vad man bör äta för att hålla sig vid god hälsa. Broberg placerar in Linné i det svenska 1700-talets förnuftstro och nyttomaximering. Linné är också skildraren av den svenska sommaren, med sina åkerfält och blomsterängar, genom landskapsresorna till Dalarna, Västergötland, Öland, Gotland och Skåne.

Det som särskilt utmärker Brobergs biografi är närmandet till personen, människan Linné, hans arbetslust och livsleda, hans vänner och fiender, hans familjeliv och hustrun Sara Lisa. Det är den tänkande, känslosamme Linné som förundras över den gudomlige skaparguden. Det är också den åldrade Linné, som grubblade över den gudomliga hämnden, Nemesis divina, och ålderdomens medicinska symtom. Allt detta gör Broberg med lätthet, med lekfulla vändningar och festliga citat, där det sinnliga, hörsel- och luktminnen, gör Linné och det svenska 1700-talet levande och närvarande. Ingen har skrivit en mer levande biografi över Linné. Ingen har gjort det kunnigare och bättre. Gud skapade, Linné ordnade, Broberg berättade.

 

David Dunér,
professor i idé- och lärdomshistoria,
Lunds universitet

 

Inspirerad av sin resa till det nordliga Arkadien påbörjade Linné efter hemkomsten Diaeta naturalis, en samling medicinska aforismer som till stora delar är en hyllning till samen och hans lycka. Här ses Linné avbildad i samedräkt.

Linné ansåg att smultron var rena medicinen och tillämpade själv en  »smultronkur« för att hålla sig frisk. Här ses smultronflickan Ulrica Charlotta Armfelt.

Titelsidan till Systema naturae, 1740, som visar  naturen som en välordnad trädgård.

1741 omstrukturerade Linné, Carl Hårleman och den holländske trädgårdsmästaren Dietrich Nietzel Horti Upsaliensis (i dag Linnéträdgården) med en längsgående axel, dammar och växthus, annuella och perenna kvarter ordnade efter sexualsystemets 24 klasser.

Hösten 1758, året efter adlandet, köpte Linné sätesgården Hammarby utanför Uppsala där han bodde under längre perioder.

Linnés »bröllopsporträtt«. Målning av Johan Henrik Scheffel, 1739.

Sara Lisas »bröllopsporträtt«. Målning av Johan Henrik Scheffel, 1739.