Marco polo

Från Venedig till Xanadu

Med sina resor slog Marco Polo en bro mellan väst och öst.  »Ett lysande porträtt av en enastående människa«, The Guardian.

239:-
  • Författare: Laurence Bergreen
  • Översättare: Camilla Jacobsson
  • Artikelnummer: 9313
  • Ill. i färg o sv/v 234x165x30
  • Inbunden, 405 sidor, Leo

»Ett lysande porträtt av en enastående människa, ett porträtt som åter placerar honom där han hör hemma – bland historiens främsta gestalter« The Guardian.

Trots att venetianaren Marco Polo är en av världshistoriens mest kända personer, har det länge saknats en ordentlig biografi över honom. Nu har Laurence Bergreen (som också skrivit Columbus) rått bot på detta faktum och tecknar här ett mästerligt porträtt av den berömde resenären, samtidigt som han skiljer myt från verklighet. I Marco Polo – Från Venedig till Xanadu lyckas han på en lättflytande prosa kombinera den biografiska genren med alla historiska fakta, samtidigt som boken kan läsas som en spännande reseberättelse. Marco Polos resor tog honom via Sidenvägen till den fruktade mongolhärskaren Kublai khan, som dock välkomnade främmande köpmän och uppvisade en oväntad tolerans. Marco Polo fick en befattning vid khanens hov och sändes ut på äventyrliga uppdrag runt om i det enorma riket. Efter sjutton år återvände han till Venedig med fantastiska berättelser från bland annat Persien, Kina och Indien, fyllda av detaljer som speglade människornas seder och bruk vad gäller såväl sexualitet, krigskonst, matvanor, som silkesframställning och religionsutövande. Torgny Nordin har läst boken:

Medeltidens resenärer har vi nästan bara fragmentarisk kunskap om. Visserligen for handelsmän och pilgrimer och många andra kors och tvärs över den då kända världen, men få av dem nedtecknade sina upplevelser. Och även om de var skrivkunniga och ägde ekonomiska medel torde tanken på en personlig reseberättelse ha framstått som otillbörligt skrytsam och stå för ett farligt övermod.

Men det finns trots allt några högintressanta undantag. Ett av dem är venetianaren Marco Polo (1254–1324) vars klassiska reseberättelse fascinerat, roat och trollbundit läsare i över sjuhundra år. Boken, vilken skrevs i slutet av tolvhundranittiotalet, är ett magnifikt epos vars betydelse och sanningsanspråk diskuterats i sekler. Synen på personen Marco Polo – liksom receptionen av hans reseberättelse – har föga överraskande växlat högst väsentligt. När han återkom till sitt älskade Venedig efter tjugofyra år i Centralasien sägs barnen ha sprungit längs kanalerna efter honom och spefullt tiggt om »ännu en berättelse, ännu en lögn«.

Senare tider har haft en respektfullare relation till Marco Polo och med gemensamma krafter har sinologer och språkforskare, orientalister och Asienkännare lodat djupen i hans gamla reseberättelse och funnit att den åtminstone delvis är en helt unik historisk källa – samtidigt som dess långsiktiga betydelse för Västs förståelse och kunskap om Öst inte kan underskattas.

Som personlig vittnesbörd är reseberättelsen lika uppriktig som underhållande. Ifråga om Marco Polos etnografiska iakttagelser och kommentarer av det mesta från mongoliskt hovliv och sexualmoral, till kristendomens ställning i Kina är reseskildringen dessutom något så rart som en livaktig perenn vilken ständigt blommar ut i olika akademiska analyser, publikationer och nyöversättningar.

Den amerikanske historikern Laurence Bergreen tar i sin nya Marco Polo – Från Venedig till Xanadu ett rejält famntag om den omfångsrike venetianaren och vad som framkommit under senare års Marco Polo-studier. Bergreen sammanfattar och fördjupar ämnet och hans biografi torde vara den mest omfattande hittills. För Bergreen står reseberättelsen i centrum och hans populärvetenskapliga ambition är att teckna en så heltäckande bild som möjligt av den tid i vilken Marco Polo verkade samt de områden i Asien han bereste.

Upplägget kan tyckas självklart, men det finns så många ingångar i ämnet att det knappast överraskat om författaren istället ägnat hela sin bok åt att diskutera olika versioner och tolkningsproblem kring de ursprungliga nedteckningarna och avskrifterna. Laurence Bergreen diskuterar visserligen exegetiska dilemman och språkliga finesser i slutet av sin bok, men framför allt tecknar han skickligt en inkännande och fördomsfri bild av medeltidens störste reseberättare inom den kristna kulturkretsen. Marco Polos kvartsekellånga resa och hans sjutton år långa tjänstgöring hos Djingis khans sonson Kublai khan innehåller en parad av fascinerande och oväntade aspekter. Flera samverkande faktorer möjliggjorde resan, men ytterst rörde det sig om handel och handelspolitik. För det var som handelsman den sjuttonårige Marco Polo fick följa med sin far och farbror på deras andra långresa österut längs Sidenvägens nordliga sträckning. Att det alls gick att färdas längs den uråldriga handelsleden vid denna tid berodde på att mongolernas väldiga rike i Centralasien konsoliderats och att det följaktligen rådde en Pax Mongolica vilken gjorde vägarna mellan Levanten och Kina någorlunda säkra.

Tre år tog det att nå fram till Kublai khans sommarhuvudstad Xanadu. Katoliken Marco Polo förfärades inledningsvis av muslimska saracener, schamanska mongoler, månggudadyrkande buddhister och alla kristna tillhörande östkyrkan, alltså nestorianerna, vilka betonade Jesus mänsklighet och därmed avfärdades som kättare av kyrkan i Väst. Men det är någonstans där ute på stäppen, mellan Lop Nor och Takla Makan, som Marco Polo kommer till insikt om världens vidunderliga variation. Han lär sig språken, persiska och flera mongoliska dialekter, och snart är hans gamla fördomar som bortblåsta. Och när han till slut återvänder till Venedig har han inte bara fantastiska saker att berätta. Han har också blivit en helt annan person.

Torgny Nordin,
kultur- och vetenskapsjournalist

 Världskarta, mappa mundi, från Marco Polos tid.

Marco Polos avfärd från Venedig 1271 avbildad i ett manuskript från 1400-talet.

 Kublai khan var kejsare över världens största landbaserade rike.

Silkeslarver var en av de huvudsakliga källorna till det kinesiska välståndet.

 

Representationer av buddhan utanför Kinsai (Hangzhou) gjorde intryck
på Marco Polo, som inledningsvis hade avfärdat dem som avgudar.

De knäböjande Niccolò och Maffeo Polo, Marcos far och
/farbror, överräcker ett påvligt brev till Kublai khan.

Titelsidan i en tidigt utgiven version av Marco Polos resa.