Mig själv och mitt gods

1800-talskvinnor i kamp om myndighet

Hur bar kvinnor sig åt när de ansökte om myndighet? Här möter vi nio kvinnor vars levandsöde speglar situationen i stort.

219:-
  • Författare: Britt Liljewall
  • Artikelnummer: 7135
  • Ill. i färg och sv/v
  • Danskt band, 240 sidor, Nordiska Museets Förlag

Att förfoga fritt över sina tillgångar är något som svenska kvinnor – tack och lov! – tar för givet. Men steget är inte så långt till en tid då såväl gifta som ogifta kvinnor var omyndiga och saknade ekonomiskt manövreringsutrymme. I början av 1800-talet fanns bara några hundra myndiga kvinnor förutom landets änkor.

Hur hade de burit sig åt för att ansöka om formell rätt till »mig själv och mitt gods förvalta«? Och hur vanligt var det att man dömde till kvinnornas fördel?

I historikern Britt Liljewalls studie möter vi nio kvinnor från olika miljöer som under detta sekel själva agerade för att bli myndiga. Genom deras levnadsöden riktar författaren samtidigt ljuset mot den tid och det samhälle de levde i. Här möter vi exempelvis den välbärgade stadsflickan Christina Mildahn som gick till kungs för att bli myndig år 1800; småländska Wendela Wickelgren, som motarbetades av sin förmyndare och aldrig fritt fick förfoga över sin egendom, och Anna Kajsa Pettersdotter som genom att skilja sig lyckades bli förmyndare åt sin omyndigförklarade före detta make.

I boken möter vi bl.a. barnamöderskan Maria Jönsdotter, som satt fängslad på
Landskrona slott (bilden) i väntan på dom. Väl i frihet ansökte hon om myndighet 1850.