Nattens historia

Nordiskt mörker och ljus under tusen år

Natten gav tid för drömmar, för självreflektion, för umgänge med Gud. Det var brottets, omoralens och spökenas tid, men också en tid för eftertanke och vila. Denna historia har hittills lyst med sin frånvaro i historieskrivningen, men nu berättar Gunnar Broberg om vad folk förr gjorde under mörkrets timmar. Vi möter helgon och nattsuddare, städernas nattväktare och sömniga resenärer, från vanligt folk till berömdheter. »Med betydande lärdom … örnblick och finstilt stilistik … har Broberg fört i hamn ett nära nog encyklopediskt verk, fyllt av infall, stickspår, essäistiska utvikningar.« Borås Tidning.

249:-
  • Författare: Gunnar Broberg
  • Artikelnummer: 9307
  • Ill. i färg o sv/v
  • Inbunden, 432 sidor, Natur & Kultur

Nominerad till Stora fackbokspriset 2016!

»Med betydande lärdom, kvick och milt studentikos humor, med örnblick och finstilt stilistik … har Broberg fört i hamn ett nära nog encyklopediskt verk, fyllt av infall, stickspår, essäistiska utvikningar.« Borås Tidning

Nyfikenheten på Nattens historia – nordiskt mörker och ljus under tusen år har varit stor, och Gunnar Broberg har intervjuats i flera tidningar redan innan boken kommit ut. Och visst fyller detta pionjärverk ett tomrum, denna historia som lyst med sin frånvaro i historieskrivningen. För vad har hänt genom årtusenden, då solen gått ner, ljuset blåsts ut eller lampan släckts?

Natten gav tid för drömmar, för självreflektion, för umgänge med Gud. Det var brottets, omoralens och spökenas tid, men också en tid för eftertanke och vila. Gunnar Broberg skriver om vad folk gjort under dygnets mörka timmar – i slott och koja. Han låter oss möta vakande helgon i sina celler, sömniga resenärer som trängs i gemensamma sängar, romantiska drömmare på sina kammare, festprissar på väg hem från krogen och städernas brandvakter. Kända historiska gestalter utgör tillsammans med okända människor en kör av röster, vilka stiger fram ur memoarer, dikter, tidningsartiklar och sånger.

Vid tiden för glödlampans genombrott tycktes människan till sist ha besegrat mörkret, men här beskrivs även belysningsrevolution, skyltfönster och sömnmedel. »Framställningen«, skriver författaren, »syftar till att vara berättande – ett nedvärderat inslag inom humaniora idag.« Gunnar Broberg är en berättare av rang – och en bildad sådan!

*

Varför har ingen skrivit om natten förut? Så många volymer som det finns om allt som händer om dagen. Kanske för att natten till så stor del är ett mysterium. Nu har i alla fall Gunnar Broberg utforskat dess historia – för även vardagliga och självklara företeelser som natten förändras naturligtvis genom tiderna.

»Vänd biblioteket upp och ner och natten rinner ut«, påstår Broberg. Och det har han antagligen gjort. Som professor emeritus i idé- och lärdomshistoria har han uppenbarligen ett enormt bibliotek och tillgång till många fler på universitet och arkiv. Resultatet har blivit en överflödande rikedom av tankar och citat, utdrag ur böcker och möten med personer med synpunkter på nattens associationer och symboler, dess attiraljer och rekvisita. Författaren hävdar visserligen att framställningen följer en enkel kronologi och en given dagordning, men mitt intryck är ändå att han tagit starka intryck av den icke existerande »nattordning« han nämner i inledningen. Här finns i alla händelser betydligt friare associationer och mer drömlika kopplingar som ger utrymme för all slags kulturhistoria, från sömngångare till nyctographer.

Fascinerande inslag är de spektakulära fenomen som lyser i nattens mörker, som norrskenet och midnattssolen. De lockar nyfikna turister, engagerar vetenskapsmän och knyts till en nordisk identitet som överlever epokernas skiftningar. Gnistor sprakar till fest i fyrverkerier, men skrämmer vid dramatiska eldsvådor där allt förgås i rök och lågor. Nya regler och förordningar tillkommer, nattvakter organiseras och brandmän utbildas, stora företag som Securitas växer fram, men bränder går ändå inte alltid att hejda. Svarta ruiner avtecknar sig mot natthimlen.

Ljusets kamp mot mörkret skildras i många facetter. Fysiskt utvecklas ljuskällorna från enkla talgdankar över stearinljus, fotogenlampor och gasbelysning till det elektriska ljus som gör natt till dag. Symboliskt får kampen religiösa och poetiska övertoner, särskilt under romantiken då månen och stjärnorna fångar människors blickar och väcker förundran och hinsideslängtan. Upplysningens epok erbjuder otaliga idéhistoriska associationer kring ljus och mörker – och Carl von Linné fäller nästan alltid en träffande replik.

»Natten är dagens mor«, lyder Stagnelius berömda diktrad, som Lars Norén plockat upp, och det finns många exempel på samspel mellan sömn och vaka. Klosternatten hade fyra timmar före midnatt och fyra efter, lärlingar fick sova mellan nio och tre, nattskiften rullar på trots att de kolliderar med vår biologiska klocka. Nattsömnen varierar, men domen är enhällig: Sjusovare och sömntutor fördöms, medan Karl xii får beröm för att han sover så lite. Tickande klockor och skiftande tidsuppfattningar hör till bokens återkommande inslag. Räknar vi dagens början från dygnets start efter midnatt, vid solens uppgång eller då vi lämnar Morfei armar och vaknar i våra sängar? Sängarna ser då naturligtvis olika ut genom tiderna, med eller utan sparlakan och bolstrar. Nakensovandet tar en paus mellan medeltiden och samtiden, däremellan finns ett växlande mode av nattdräkter, vilka under dagen är ordentligt instoppade i sina nattpåsar. Och nattmössan har sin högst personliga historia.

Intresset för nattens drömmar och deras betydelse skapar allt från antika »somnialer« med alfabetiska register över drömmarnas visuella objekt till Freuds epokgörande Drömtydning (1900). Konsten och litteraturen söker fånga mardrömmarnas svårbemästrade makt över det sovande sinnet, inte minst inom surrealismen. Musiken gestaltar nattens och drömmens stämningar.

Sömnlösheten spårar Broberg långt bak i tiden, även om han ser dess koppling till modernitetens ljusfenomen i neonljus och datorskärmar när den blir en folksjukdom. Lite udda tips för den drabbade är att bedriva andningsövningar med ett välvilligt gosedjur eller att återinföra aftonbönens ritualer för att avsluta dagen och välkomna natten.

Nattens historia erbjuder oss alla med mindre omfattande bibliotek och dito bildning något som mycket väl kan vara decenniers samlande av kunskap om växlingarna mellan ljus och mörker. Det har blivit en imponerande volym att lyckligt fördriva timmarna med under sömnlösa nätter.

Elisabeth Mansén
professor i idéhistoria vid
Stockholms universitet och författare till
bland annat
Sveriges historia band 5

 

Gunnar Broberg, här på bild, har tillgång till ett enormt bibliotek,
konstaterar Elisabeth Mansén i huvudbokspresentationen.

 

Under medeltiden var det ljusare utomhus än inomhus.
Vaxljus och talgljus var dyra. Detalj från altarskåp i
Lofta kyrka, Småland, med en kvinna som med hjälp av en lykta letar
sig fram mot Jesusbarnet i krubben.

 

Giftermålsbalken i en handskrifter från omkring 1400: ”Nu är bruden hem kommen.”
Bruden ligger naken i sängen, vilket var vanligt bland bägge könen under lång tid i vår historia.

 

Den nya elektriciteten behövde sina förklaringar.
Skylt från Karlskrona stadshotell omkring 1900.

 

 Det nya ljuset drar till sig köplystna. ”Utanför julbazarn”,
teckning av C. Hedelin för Ny illustrerad Tidning, 1888.

 

 Himlen har alltid inspirerat till djupare tankar. Lavering ur Uppsalakonstnärinnan
Anna Maria Thelotts skissbok, tidigt 1700-tal.