Stockholm ett världsminne

Stadens byggnader i ritningar 1713-1913

Ritningar som speglar allt från stilströmningar och tekniska innovationer till behovet av butiker, skolor och sällskapslokaler.

389:-
  • Författare: Lennart Ploom, Per Kallstenius
  • Artikelnummer: 7011
  • Rikt ill. i färg
  • Inbunden, 400 sidor, Max Ström

Föga anade Stockholms stadsarkitekt Nicodemus Tessin d.y. att den obetydliga ritning på ett trevåningshus som registrerades i stadens ritningsarkiv den 19 maj år 1713 skulle bli början på en världsunik samling. Men så blev det. Kommissarie Wattrangs begäran att få bygga ett bostadshus på Södermalm är den första bygglovsritningen i Stockholms stadsarkivs samling. Sedan dess har stadens tjänstemän arkiverat flera miljoner ritningar över de hus som staden och dess invånare uppfört, vilket internationellt sett är oöverträffat. För även om Stockholms utveckling under de senaste 300 åren liknar den i många andra städers i världen, finns det ingen annan stad som i form av ett arkiv har ett lika bra »minne«. Så står samlingen också sedan två år tillbaka på FN:s världsminneslista.

I den här magnifika boken presenteras ett mycket intressant urval ritningar som skildrar huvudstadens utveckling mellan 1713 och 1913. Efter några inledande kapitel om bland annat forna byggmästare och de första stadsarkitekterna, redovisas ritningar från de olika stadsdelarna: Kungsholmen, Södermalm, Gamla stan, Norrmalm (med bland annat ett generöst urval från Gamla Klara) samt Ladugårdslandet. Bredden i urvalet visar såväl bostadshus och industrifastigheter, som palats och ämbetsverk. Och här återfinns inte bara ritningar på existerande byggnader utan även till rivna hus. Samtliga finns utmärkta på kartor i boken!

 

Denna ritning av Engelska kyrkan gjordes 1863 sannolikt av arkitekten Gustavus W. Hamilton i Liverpool. Bygget påbörjades, men grunden visade sig inte hålla varför uppdraget gick vidare till arkitekten James Souttar från Aberdeen, som reviderade ritningarna.

 

Cirkus på Djurgården uppfördes 1892, med en cirkulär manege och nästan 2 000 sittplatser för att kunna ta emot dåtidens stora cirkussällskap. Huset ritades av arkitekten Ernst Haegglund.

 

År 1889 togs beslut om att bygga ett nytt stort gasverk i Hjorthagen, Värtagasverket. Som arkitekt engagerades den framstående unge arkitekten Ferdinand Boberg.