Subsidier

Svenska krig och franska pengar 1631–1796

Välskriven studie med smått sensationella resultat: inget annat land mottog så stora subsidier under så lång tid från en och samma givare som Sverige.

249:-
  • Författare: Svante Norrhem
  • Artikelnummer: 10366
  • Ill. i sv/v
  • Inbunden, 224 sidor, Nordic Academic Press

Utan subsidier, inget krig

Under 1600- och 1700-talen var Sveriges förmåga på slagfältet beroende av ­franska ­pengar.

Det kan tyckas som något av en paradox men under trettioåriga kriget var det till stor del katolska småbönder på den franska landsbygden som finansierade den svenska, lutherska– krigsinsatsen. Skattetrycket på franska bönder var mycket högt, vilket innebar att franska staten hade resurser att spendera på krig och ­utrikespolitik. Under perioden 1631–1796 skulle Frankrike sluta flera subsidie­avtal med Sverige. Ett av de längsta tillkom under frihetstiden, trots att det svenska styrelseskicket med svag kungamakt och stark riksdag betraktades med stor skepsis av den franska regimen.

Vad var orsaken till att två så olika stater ingick dessa avtal med varandra? Och vad blev effekterna i de båda länderna? Dessa frågor står i fokus i den välskrivande lunda­historikern Svante Norrhems studie, som även behandlar hur pengarna överfördes och fördelades samt den debatt som ­rasade om lämpligheten av att ta emot pengastöd från ett annat land. Subsidier visar att pengarna som strömmade in i Sverige grep in i stat och samhälle långt mer än vad man ­tidigare trott.