Fynd!

Svälten

  • Författare: Magnus Västerbro
  • Artikelnummer: 8252-1
  • Inbunden, 441 sidor, Albert Bonniers Förlag

»I sin strävan att komma nära lyfter boken till en läsupplevelse som berör på djupet.« BTJ
»Populärhistoria av allra finaste slag« Aftonbladet
»En kulturgärning« Dagens Nyheter
»Smakar Augustpris« Expressen

 

Vinnare av Augustpriset 2018 i fackboksklassen!

Storsvagåren i 1800-talets Sverige

Tidningarnas vittnesberättelser om svälten var avgörande när den gamla synen på fattigdom förlorade i inflytande.

Vintern 1867 var sällsynt sträng i Norrland och först till midsommar försvann snön och vårsådden kom igång. Många hade förvisso dukat under, men med en god skörd skulle befolkningen ha en rimlig chans att överleva kommande vinter. Så inträffade katastrofen. Redan i juli kom halshuggarnätter med rimfrost och isvindar och hela skörden förstördes. Nu behövdes hjälp utifrån om inte hela landsändan skulle drabbas av svält. Regeringen under Karl XV:s ledning var dock ovillig att bistå: nödhjälp skulle bara lära folk att de inte behövde arbeta för sitt uppehälle.

Nödåren 1867–1868 i Norrland kom att leva kvar i folks minnen i generationer och har även gjort avtryck i svensk skönlitteratur, bland annat i verk av Sara Lidman och Torgny Lindgren. Ändå har relativt lite facklitteratur skrivits om oåren. Det råder nu journalisten och författaren Magnus Västerbro bot på i Svälten. Hungeråren som formade Sverige. Det är en imponerande kartläggning av de katastrofer som drabbade Sverige tre år i rad på 1860-talet och hur samhället och omvärlden reagerade. Vilka var man beredd att hjälpa? Vilken hjälp stod att få? Hur betraktades fattigdom? Genom internationella utblickar och historiska paralleller visar Västerbro också på hungerns universella drag – lockelsen att utnyttja andras olycka, den svältande kroppens fysionomi och psykologi.

Även om hjälpen kom för sent och var felkonstruerad, bistod både utlandet och till slut även den svenska regeringen det svältande Norrland. Men när torkan slog till mot södra Sverige 1868 och svälten var som värst våren 1869 saknades intresse. »Doner fatigue«, som det heter numera, hade redan brett ut sig, och svagåren kom att fungera som katalysatorer för tidens största samhällsomvandling: emigrationen till Amerika.

Med årets rekordvarma sommar i färskt minne är det här en verkligt högaktuell bok.

Illustration från hungersnöden i Sverige 1867.
En svältande moder, ur tidningen Fäderneslandet.

Ett sällskapsspektakel i Gävle till förmån för svältande i Orsa. Möjligen
det enda foto som finns bevarat från nödhjälpen 1867.

Svälten fungerade som katalysator för den omfattande emigrationen.
Annons om resa till Amerika.

En Amerikabåt före avresa. Svenska utvandrare går ombord på ett fartyg i Göteborg.