Ulrika Eleonora

Makten och den nya adeln 1719-1720

Varför adlade drottningen så många undersåtar? »Så mycket kunskap om ett helt samhällssystem denna bok förmedlar!« BTJ.

299:-
  • Författare: Charlotta Forss, Joakim Scherp
  • Artikelnummer: 10230
  • Rikt ill. i färg och sv/v
  • Inbunden, 300 sidor, Setterblad förlag

Då officerare och tjänstemän var adliga

»Boken är ett utmärkt exempel på hur sociologisk, politisk och ekonomisk vetenskap kan presenteras på ett överskådligt, engagerat och pedagogiskt sätt. Så mycket kunskap om ett helt samhällssystem denna bok förmedlar!« BTJ

Vid Karl XII:s död kom hans syster Ulrika Eleonora med make till makten. En av hennes mest uppmärksammade insatser var det sensationellt stora antalet adelskap som hon utdelade. Mellan 1719 och 1720 adlades 182 personer. Dessutom upphöjdes 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Av vilken anledning genomförde drottningen detta »massadlande«? Det är utgångspunkten för historikerna Joakim Scherp och Charlotta Forss kunniga och lättlästa skildring av denna brytningstid, då enväldet övergick i frihetstid.

Här redogörs även för konstruktionen av den stormaktstida staten. Den för tiden moderna statsapparat, som byggts upp under 1600-talet, svällde mer och mer allteftersom tiden gick, och de gamla godsägarsläktena som haft »monopol« på statliga tjänster kunde inte på långa vägar förse landet med byråkrater. De ständiga krigen tärde också på adelsfamiljerna, som förlorade söner och fäder på slagfälten i Ryssland och Nordeuropa. En lösning blev – nya adelsmän.

 Drottningens förtroendeman Samuel Bark fick sin friherrliga
värdighet den 23 maj 1719. Här syns vapnet ur sköldebrevet.