Upplysningens element

Materia och världsbild under 1600- och 1700-talet

En fascinerande berättelse om hur en grupp svenska alkemister och kemister bidrog till uppkomsten av vår moderna verklighetsuppfattning.

239:-
  • Författare: Hjalmar Fors
  • Artikelnummer: 10431
  • Ill. i färg och sv/v
  • Inbunden, 316 sidor, Fri Tanke Förlag

Materia, andar – och kemi

Kemisterna vid 1700-talets Bergskollegium lämnade ett viktigt bidrag till den moderna europeiska synen på verkligheten.

Under 1600- och 1700-talen rasade debatten om tillvaron. Hur skulle man förstå själen och universum? Vilka krafter rymde världen? Var gick kunskapens gränser? Frågorna dryftades även inom chymien, det verksamhetsfält som ägande sig åt alkemi och kemi. För 1600-talets naturforskare var guldmakeri och övernatur­liga fenomen helt förenliga med tidens världsbild och kunskapsläge. Men ju fler upptäckter som gjordes, desto bräckligare blev denna gamla syn, och alkemi och magi kom småningom att avfärdas som vidskepelse och bristande bildning.

I Sverige skulle det bli Bergskollegium som gick i bräschen för detta kulturella skifte, visar idéhistorikern Hjalmar Fors i Upplysningens element. Han följer verksamheten vid kollegiet, där bland andra Urban Hiärne ­(läkare och ivrig alkemist), Christopher ­Polhem (den svenska mekanikens fader) och Emanuel Swedenborg (vetenskapsman och mystiker) verkade. Många tjänstemän och lärlingar vid Bergskollegium skickades ut i Europa för att samla in kunskap och träffa forskare, och de kom att stöpa om kollegiets syn på kunskap och verkligheten. Mellan 1730 och 1760 skulle Bergskollegium förvandlas till ett centrum för mekanisk kemi och mineralogisk systematik, och kom att lägga grunden för de många svenska upptäckterna av kemins grundämnen.

 

Smältugn från Freiberg för att rena silver med bly. En av många ritningar i Bergs­kollegiums manuskriptsamlingar över tyska gruvanläggningar.