Utrikeskorrespondenterna

Från runsten till Twitter

»En utomordentligt ambitiös och detaljerad beskrivning av utrikesrapporteringens historia och förändrade arbetsvillkor«, SvD.

319:-
  • Författare: Lars Gunnar Erlandson
  • Artikelnummer: 8187
  • Inbunden, 511 sidor, Carlssons

Utrikesrapporteringens historia

»En utomordentligt ambitiös och detal-jerad beskrivning av utrikesrapporteringens historia och förändrade arbetsvillkor. Lärorik läsning även för en som upplevt delar av den historien.« Rolf Gustavsson, SvD

En världsnyhet inträffar och genast plingar nyhetsappen till i mobilen. Annat var det förr. Vid Lissabons ödeläggelse 1755 tog det sex veckor innan svenskar kunde läsa om jordbävningen i Posttidningen. Utrikesnyheter tog stor plats i den fyra sidor långa tidningen, berättar Lars Gunnar Erlandson i Utrikeskorrespondenterna, en rik skildring av utrikesrapporteringens historia alltsedan antiken, med tonvikt på tiden efter 1500-talet. Det var då som de första nyhetsbyråerna såg dagens ljus och som tidningar började ges ut i mer regelbunden form.

Med sina 30 år som utrikeskorrespondent är Erlandson rätt person att berätta historien om rapporteringens utveckling, om nyheter och innovationer, censur och förebilder. Här får vi stifta bekantskap med bland andra vår första »utrikeskorre« Anders Svensson, som förmedlade nyheter från kontinenten under 1600-talet, Sven Öste på plats i Afrika och Asien under befrielsekrig på 1950- och 1960-talen och Sveriges Radios prisbelönta röst i Mellanöstern Cecilia Uddén.