Vägar till Bysans

Nio essäer om det svunna riket av ledande forskare inom bland annat arkitektur och filologi.

229:-
  • Författare: Olof Heilo (red.)
  • Artikelnummer: 10321
  • Mjukband, 142 sidor, Norma

Glimrande fasetter av Bysans kulturarv

Långt efter rikets tillbakagång utövade Bysans inflytande i Östeuropa och Italien.

I Vägar till Bysans möter vi det svunna bysantinska riket i nio essäer, författade av ledande forskare inom antiken, kyrkohistoria, litteratur, arkitektur, språk och filologi. Boken är tillägnad antikkännaren Sture Linnér som även var en av Sveriges främsta experter på det gamla Bysans. Med sina översättningar av Prokopios Vandalkrigen och Hemlig historia (500-talet) och ett urval av prinsessan Anna Komnenas litterära produktion (1100-talet), gjorde han bysantinska texter tillgängliga för en bredare svensk publik.

Till det romerska Byzantion, föregångaren till Konstantinopel, tar oss Ragnar Hedlund i sin text om rikets äldsta historia. Det senantika Mellanöstern och klosterväsendets framväxt är ämnet för Samuel Rubensons essä, där vi även möter ökenfadern Palladios, om vilken Sture Linnér skrev sin avhandling. Läs även Anders Cullheds arbete om bysantinska lärda i renässansens Italien, eller om Bysans påverkan på riddarromanen, något Ellen Söderblom Saarela berättar om.

Till de främsta kritikerna av en kyrkounion med Rom hörde Gennadios Scholarios. För sultan Mehmet II blev han därmed en viktig allierad i kampen om de ortodoxa bysantinarnas gunst efter Konstantinopels erövring  1453.