Vasadrottningen

En biografi över Katarina Stenbock 1535-1621

Det sena svenska 1500-talet, skildrat genom Katarina, Gustav Vasas änka, som levde 60 år som änkedrottning.

219:-
  • Författare: Karin Tegenborg Falkdalen
  • Artikelnummer: 9294
  • Ill. i färg och sv/v
  • Inbunden, 225 sidor, Historiska Media

Är det sant som skrönan låter berätta, att den tonåriga Katarina Stenbock sprang och gömde sig när hennes nästan fyrtio år äldre friare Gustav Vasa kom för att be om hennes hand? Om det och mycket annat går det nu att läsa i en ny bok om en kvinna som tillbringade större delen av sitt liv vid eller alldeles nära det svenska hovet. Katarina blev kung Göstas tredje och sista hustru och var som sådan Sveriges drottning under några år av 1550-talet. Men större delen av sitt liv levde hon som änka med både de fördelar och de begränsningar detta innebar för en kvinna i 1500- och 1600-talets Sverige. Då hon gick bort 1621 var hon 86 år gammal och det hade gått 61 år sedan hennes man dog. Under samma tid hade inte mindre än fem Vasakungar tillträtt och därefter antingen avlidit eller tvingats avträda, och Katarina levde under en sjätte: hennes mans sonson Gustav II Adolf. Ingen svensk drottning har till denna dag blivit så gammal som Katarina Stenbock.

Karin Tegenborg Falkdalen som 2010 utkom med sin välskrivna och fascinerande bok Vasadöttrarna, skriver nu i Vasadrottningen om en kvinna som kanske har blivit mest ihågkommen för att hon vid så unga år tvingades gifta sig med den så mycket äldre kungen. Det visar sig att det finns långt mer att säga om henne än så.

Någon biografi i traditionell mening är detta inte trots att författaren låter oss följa Katarina – eller drottning Karin som hon också kallades av sin samtid – från hennes barndom till hennes ålderdom och död. Genom sin huvudperson speglar Karin Tegenborg Falkdalen den politiskt ofta stormiga tiden från mitten av 1500-talet in till början av 1600-talet. Genom drottningens och flera av hennes kvinnliga släktingars perspektiv betraktas alltifrån de kungligas inbördes strider, kampen mellan kungamakt och adel, misstänksamheten samt fiendskapen mellan dem som ville hålla fast vid den nya religionen och dem som ville vrida klockan tillbaka till tiden före reformationen.

Vilken roll spelade Katarina i allt detta och hur såg hon på händelserna som utspelade sig i och runt Vasafamiljen? Genom sin centralt placerade position med tillgång till Sveriges alla makthavare är hon en spännande iakttagare och källa till kunskaper. Av allt att döma hade hon goda relationer med sin mans barn, med undantag för sonen Karl, trots att hon rent åldersmässigt lika gärna kunde ha varit deras syster. På så sätt kunde hon ibland fungera som en förmedlande och förmildrande länk mellan temperamentsfulla bröder och systrar vars arvsträtor berörde ett helt rike och dess invånare.

Svante Norrhem
docent i historia

Riddarsalen på Torpa fick sin inredning under Vasatiden.

Torpa stenhus från sjösidan. Enligt sägnen var det här Gustav Vasa friade till Katarina Stenbock.

Strömsholms slott, ombyggt under Hedvig Eleonoras tid.

Katarina Stenbock som änka.