Vietnamkriget och de svenska diplomaterna 1954–1975

Hur mycket förstod den svenska utrikesledningen av det som hände i Vietnam, och vad hoppades den uppnå genom sitt agerande?

269:-
  • Författare: Gunnar Åselius
  • Artikelnummer: 10292
  • Ill. i sv/v
  • Inbunden, 612 sidor, Dialogos

Kriget utan segrare

»Det Vietnamkrig som intresserade de svenska diplomaterna, var det Vietnamkrig som kunde bekräfta Sveriges betydelse i världen.«

När det franska kolonialväldets föll 1954, skickade Sverige en högstämd kondoleansnot till den franska premiärministern. När Saigon föll 1975 lyckönskade Sveriges utrikesministern den nordvietnamesiska ambassadören till »de progressiva krafternas stora seger«. Alltsedan Sverige inlett diplomatiska förbindelser med det kommunistiska Nordvietnam 1969, hade den svenska regeringen beskrivit Vietnamkriget som en global angelägenhet och riktat skarp kritik mot det amerikanska deltagandet. Den svenska synen på konflikten i Indokina hade onekligen svängt. Vad var det som hände?

Genom att följa krigsutvecklingen fram till Nordvietnams seger, skildrar Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan, hur Vietnamkonflikten betraktades i Sverige, särskilt bland svenska diplomater. Boken visar att dessa spelade en mer pådrivande roll för den svenska linjen än man tidigare trott.