Völvor, krigare och vanligt

Berättelser om järnåldern

Kent Andersson gläntar på museimontrarnas glashuvar och låter oss komma nära järnålderns människor. Fynd för fynd lotsas vi bakåt i tiden.

269:-
  • Författare: Kent Andersson
  • Artikelnummer: 9330
  • Rikt ill. i färg och sv/v
  • Danskt band, 190 sidor, Atlantis

Hur kom siden till Birka?

Docent Kent Andersson, som skrivit de uppskattade I skuggan av Rom samt Krigarna från Valsgärde, har nu valt ut trettio klenoder, vilka omfattar mer än tusen år av intresseväckande historia och som ruvar på berättelser av olika slag. Fynden som han beskriver i den rikt bildsatta Völvor, krigare och vanligt folk – berättelser om järnåldern, hjälper oss att komma närmare de människor som levde för länge sedan och får oss att ställa frågor och att fundera på svaren. Tolkningarna speglar förvisso vår egen tid – gårdagens och morgondagens berättelser var och kommer att vara annorlunda – men inte desto mindre ökar förståelsen för vår historia.

Kent Andersson är docent i arkeologi och författare till ett flertal läsvärda böcker om forntida artefakter. Han är även chef för avdelningen för »Samlingar och forskning« vid Statens historiska museer och har därför stor kunskap om de stora arkeologiska samlingarna.

I korta kapitel, ett för varje fynd, lotsas vi bakåt i tiden. Författaren beskriver livfullt och detaljerat de arkeologiska fynden och dessas historiska kontext, jämför med andra artefakter, för att sedan presentera flera möjliga tolkningar.

Men här finns också spännande berättelser kring själva upptäckten av föremålen. Här berättas till exempel om när två grovarbetare 1904 grävde undan en moränkulle i Timboholm och fann en grov mässingskedja, som visade sig vara av guld. Dagen efter grävdes ännu mer guld fram ur kullen. Man hade hittat Nordens största bevarade guldskatt på över sju kilo. Samtida foton visar de stolta arbetarna och kullen, fylld med nyfikna som lockats dit av skattfynden.

I ett annat kapitel beskrivs hur olika material klarar tidens tand och att forntida textilier utgörs av fragment, med ett undantag: en helt bevarad mantel från järnåldern. Den gömdes i en mosse för 2 300 år sedan. Tyget var i så gott skick när det påträffades, att upphittaren tvättade det med såpa och hängde upp det på tork! När arkeologer senare undersökte fyndet avslöjades ett troligt mord, för i tyget upptäcktes trettiotvå hål efter knivhugg. Genom hålens placeringar kunde forskarna se hur manteln en gång varit svept och buren av mordoffret.

Framställningen är lättillgänglig, saklig och personlig, ibland med överraskande aktuella uttryck och drastiska paralleller med nutida företeelser. Författaren återkommer till hur arkeologiska föremål berättar om möten med andra kulturer, inte minst den romerska, vilket bland annat resulterat i runskrift, avancerat guldsmide, glastillverkning, ord och uttryck. Till och med att katten kom till Sverige är ett resultat av dessa interkulturella möten under järnåldern.

Boken är rikt illustrerad med stora föremålsfoton och uppförstorade detaljer vilka är vägledande för tolkningen. Efter ett antal kapitel och beskrivna fynd börjar de historiska sambanden under järnåldern att växa fram för läsaren. Men det är ingen entydig bild Kent Andersson ger oss. Ständigt sätter han oss på det hala genom att presentera olika tolkningar, ibland synnerligen motsägelsefulla. Just detta grepp skapar spänning och en hisnande fascination över en dynamisk epok i historien.

Petter Ljunggren
museipedagog på Historiska museet och Vasamuseet

 

 

Två stolta män som hittat delar av Nordens största bevarade guldskatt
vid Timbroholm utanför Skövde i Västergötland.

 

 

Den lille glaskungen som tillhör spelpjäserna i grav 750 i Birka
är ovanlig och bara ett fåtal motsvarigheter är kända.

  

Dryckesservisen från Öremölla i Skåne är landets enda fullständiga romerska dryckesservis. Den är cirka 1 900 år gammal och består av ett stort bronskärl där drycken förvarades och där den kunde kryddas, kylas eller blandas med vatten. Med hjälp av skopan med sil östes drycken upp och hälldes i de vackra glasen som är blåsta i en glashytta i Syrien, Egypten eller möjligen Rom.

 

Människoavbildningar finns från olika delar av forntiden. De speglar sin tids speciella smak
och uppfattning om vad som är viktigt att betona. På de här figurerna, som dateras till
bronsåldern och är från Loshult i Skåne, är det till exempel vaderna som är speciellt framhävda.

 

 Ryttarmasken från Hellvi på Gotland är unik i Norden. Ingen så välbevarad romersk ryttarmask
har tidigare hittats här. Masken har en gång tillhört en ryttare som ingått i de romerska hjälptrupperna.

 

 Ända in i medeltid, ja till och med ännu längre fram i tiden, kan man följa traditionen att dricka
ur dryckeshorn. Detta medeltida dryckeshorn är helt tillverkat av trä.

 

 Guldhalskragarna är världsunika. Det finns bara tre i hela världen och samtliga tillhör Historiska museet i Stockholm. Halskragarna tillverkades i Norden någon gång under 400- eller 500-talen. Deras enastående kvalitet visar prov på en hantverksskicklighet som ger dem en särställning i det forntida guldsmidet inte bara i Norden utan hela Europa. Än i dag diskuteras hur dekoren ska tolkas. Rör det sig om talmagi?