Trohetspris

Trohetspriser tillfaller dem som varit medlemmar i mer än 24 mån.

Haxmodern Omslag

Häxmodern

Berättelsen om Malin Matsdotter

Skarp och vederhäftig skildring av Stockholm under häxprocesserna.

Häxhysterin når Stockholm

Om maken inte varit tidelagare hade Malin Matsdotter kanske aldrig misstänkts för trolldom.

Den första trolldomsanklagelsen under »det stora oväsendet« stammar från år 1667 då en elvaårig piga i Älvdalen anklagades för att ha räddat några getter från drunkning genom häxeri. Under åren som följde dök det, enligt främst många unga vittnen, upp häxor i både Hälsingland, Gästrikland och Västerbotten. Sakta spred sig rykten och information om händelserna och år 1676 nådde till myndig­heternas förskräckelse häxfebern även Stockholm. En av dem som ställdes inför rätta var österbottniskan Malin Matsdotter, en änka i femtioårsåldern som försörjde sig som jordemor åt huvudstadens stora finsktalande befolkning. Hennes brott betraktades som så ohyggligt att hon brändes levande på bål utan nåden att först bli halshuggen.

Anklagelserna mot Malin Matsdotter gör att hon återfinns i våra arkiv, och rättegångsprotokollen visar att hon fick träffa några av den tidens mest lärda män i Sverige under förhören. Även om det fanns nyktra skeptiker var tron på häxor utbredd även i de högre samhällsskicken, visar Häxmodern. Den ­finske historikern Marko Lamberg förenar god forskning med ett lika gott berättande när han visar hur Blåkullahysterin svepte fram över Sverige och gjorde Malin Matsdotter och andra kvinnor till lätta byten då rädslan tog ett grepp om befolkningen och rykten florerade. Att pigor, drängar och barn med sina beskyllningar kunde skicka en matmor eller förälder i döden rubbade samhällets hierarkiska ordning. Allt var ur led.

 

En av de mest kända framställningarna av hur trolldom uppfattades under tidigmodern tid. Bilden är baserad på hörsägen om trolldomsprocesser och massavrättningar i Mora socken. Tyskt kopparstick från 1670.

 

I anklagelserna mot Malin Matsdotter före­kom gamla föreställningar om häxor som med djävulens hjälp tjuvmjölkar kor. Medeltida målning från Sankt Lars kyrka i Lojo i västra Nyland.

Den stora frostolden omslag

Den stora fröstölden

Svält, plundring och mord i växtförädlingens århundrade

Växtförädlingens lika dramatiska som okända historia under 1900-talet.

Växtdetektiver och fröplundrare

1900-talets historia är även en berättelse om svält och härdiga växtsorter.

Under sitt liv samlade Nikolaj Vavilov in uppemot 200 000 fröer från fem kontinenter, vilka förvarades på växtförädlingsinstitutet i Leningrad. Hans arbete är förebild för de moderna genbanker som i dag finns runt om i världen, men redan under Hitlertiden riktade Nazityskland lystna blickar på samlingen.

Den stora fröstölden handlar om växtförädlingens okända men dramatiska historia. I en oupphörligt spännande text skildrar journalisten Jens Nordqvist genetisk forskning och jordbrukspolitik i tre vitt skilda länder. Förutom Nikolaj Vavilov, verksam under Lenin och Stalin, möter vi växtförädlaren Heinz Brücher som fick i uppdrag av Himmler att plundra den ryska fröbanken under operation Barbarossa, samt amerikanen Norman Borlaug, som fick Nobels fredspris för sina superfröer som förvisso lett till minskad svält men som också hade en stor avigsida.

Spår från Nazitysklands fröplundringar nådde förresten även den svenska växtförädlingsanläggningen i Svalöv. Hur det var möjligt, avslöjas i boken.

 

Politisk propagandabild. Stalin kollektiviserade jordbruket och inrättade stora kolchoser. Syftet var både att ta politisk kontroll över bönderna och att effektivisera livsmedelsproduktionen, men det senare misslyckades.

Langta hem langta bort omslag

Längta hem, längta bort

En essä om litteratur på flykt

»Dynamiskt storverk av fantastisk hjärna«, Aftonbladet

Vägen till frihet går via litteraturen

»En passionerad essäbok som väcker läslusten. Varför skriver inte fler om litteratur på det här sättet?« Upsala Nya Tidning.

Vem har inte tagit sin tillflykt in i litteraturens värld? Flykt är också huvudtemat i Kristoffer Leandoers Augustprisnominerade essäsamling Längta hem, längta bort. Här möter vi stora poeter i exil, skribenter som tvingas uttrycka sig på ett främmande språk, äventyrsförfattare som skapar nya världar för att skingra oron inom sig. Essäerna rör sig mellan högt och lågt, smalt och brett, från Europas förnämsta salonger till kolonialismens Indokina. Ovidius, Oscar Wilde och Rudyard Kipling trängs med J.R.R. Tolkien, Ursula Le Guin och Marilynne Robinson. Alla är de flyktingar som söker sig inåt och hemåt, eller fångar som vill ut och bort, med litteraturens stöd.

Är du inte bekant med Leandoers virtuosa penna sedan tidigare, bli det nu genom denna rosade textsamling. »Omistligt om hemlöshet och litteratur … en orädd och underhållande resa in i litteraturhistorien«, skrev exempelvis Dagens Nyheter, och Svenska Dagbladet: »Höjderna känns emellanåt svindlande, littera­turen större och viktigare än på länge.«