Trohetspris

Trohetspriser tillfaller dem som varit medlemmar i mer än 24 mån.

Valnadernas historia omsl

Vålnadernas historia

»En intellektuell odyssé … välskriven, lärd och underhållande«, Dagens Nyheter.

Spöktro, Swedenborg och spiritism

Gastar och gengångare har funnits lika länge som tron på världsalltets skapare.

De greker som bodde i närheten av den plats där slaget om Marathon utspelade sig år 490 f.Kr. kunde senare intyga att de om natten hörde ljudet av strid, då de dödas andar upprepade sina bragder om och om igen.

I alla tider har människan trott på spöken och gengångare. Den första nedtecknade spökhistorien återfinns i ett brev av Plinius d.y. (död 113 e.Kr.), där han berättar om ett spökhus i Aten, med vålnad, rasslande kedjor och allt. Men lika länge som det funnits en tro på övernaturliga väsen verkar det ha funnits skeptiker. Det visar Magnus Västerbro i sin nya bok Vålnadernas historia. Förra året knep hans Svälten det prestigefulla Augustpriset, och även om hoppet till gastar kan verka långt finns en gemensam nämnare: döden.

»Hur vi har hanterat de döda och tanken på deras eventuella återkomst har påverkats av samhällets kulturella och sociala förändringar i stort, särskilt när det har gällt synen på hur verkligheten är uppbyggd – på vad som kan tänkas existera och inte«, skriver Västerbro. I boken följer han spöktrons och spökskepsisen från antiken och fram till i dag. Antalet andar och gengångare verkar ha exploderat på medeltiden, bland annat till följd av den kristna kyrkans tro på mirakel. Även heliga Birgitta vittnade om att hon i en uppenbarelse samtalat med sin döde make. Först med Luther blev det en tillbakagång; han anklagade den katolska kyrkan för att ha lurat människor att tro på poltergeist, som han benämnde dem. Men tron på vålnader var långt ifrån över. Spiritismens storhetstid inföll efter första världskriget, och än i dag sägs hela 20 procent av Sveriges befolkning tro på att döda kan visa sig för eller på annat sätt kontakta de levande.

 

Spiritismen inleddes då de amerikanska systrarna Fox började höra knackningar i väggarna och snart fick stora delar av världen att tro att det var den andra sidan som hörde av sig.

 

Augustinus var en »spökskeptiker« som hävdade att levande och döda omöjligen kunde kommunicera. Övernaturliga fenomen kunde endast ske om Gud så ville det.

 

På äldre dar fick vetenskapsmannen Emanuel Swedenborg kontakt med andevärlden. Han meddelade bland annat att den avlidna drottningen Ulrika Eleonora hade gift om sig på den andra sidan och var mycket lycklig med sin nya make.

Bomullsangeln omsl

Bomullsängeln

»Imponerande om oskrivna kvinnor«, DN

Bomullsängeln är den första delen i Susanna Alakoskis romansvit om fyra generationer kvinnor i Finland och Sverige under 1900-talet.

En dag rycks Hilda upp ur den trygga tillvaron på bondgården och ser ingen annan chans än att börja på bomullsfabriken i Vasa. Redan före kriget pratas det om Sverige, där alla har det så bra och en vanlig arbetare kan ta sig långt. Vad har man egentligen för chans på Bomullet? Så söker sig släkten småningom till Borås och ett nytt kapitel inleds i familjen Sorolas historia, på svensk mark.

Alakoskis noggranna efterforskningar lägger grunden för en roman, som med sitt folkbildande anslag för tankarna till Per Anders Fogelström. »I Bomullsängeln ger Susanna Alakoski liv åt de finska arbetarkvinnornas historia och kliver fram som en ny författare«, Göteborgs-Posten.

NewYork_omslag

Historien om New York

»Berggren skapar läslust inte minst genom att lyfta fram belysande individuella livsöden i de stora händelseförloppen.« BTJ

The Big Apple

Från holländsk handelskoloni till postmodern megametropol.

Historikern, författaren och journalisten Henrik Berggren har uppskattas av många Cliomedlemmar för böckerna Underbara dagar framför oss, Dag Hammarskjöld – att bära världen, 68 och Landet utanför. Nu har han tagit klivet över Atlanten och skildrar New Yorks fyrahundraåriga historia. Att Berggren är sällsynt väl skickad att skriva denna blir man snart varse, han bodde och gick i skola på Manhattan under fem år i sin ungdom vilket naturligtvis har skapat en speciell känsla för staden, men här får även hans berättartalang och djupa kunskaper om historia blomstra.

Berättelsen tar sin början 1609 – då platsen hade gott om bävrar och handelsvilliga indianer – och går fram till våra dagar. Under alla år har staden tagit emot folk från alla jordens hörn och Berggren presenterar en mängd intressanta människor som handlat, krigat, styrt, gjort uppror, skrivit, målat, komponerat och tänkt.

 

New Amsterdam, 1664.

 

George Washington rider in i New York efter det att engelsmännen evakuerat staden 1783.

 

En byggarbetare jobbar med stålkonstruktionen på Empire State Building, som stod färdig 1930.