Trohetspris

Trohetspriser tillfaller dem som varit medlemmar i mer än 24 mån.

Gunder Hägg klar.indd

Frontlöparen

Gunder Hägg – hans uppgång och fall

»Det är flyhänt skrivet och så rafflande att till och med referaten av gamla lopp skapar lätt andfåddhet.« BTJ

Beredskapsårens stora löparunder

»En mycket lyckad biografi, som skickligt placerar Hägg i hans samtid och ger läsaren en förståelse för perioden.« SvD.

OS och friidrottstävlingar skjuts på ­framtiden, världen tycks ur led. Men det är långt ifrån första gången idrottsevenemang ställs in. ­Andra världskriget satte stopp för ­olympiska spel och internationella mästerskap och de många duktiga svenska löparna fick nöja sig med att möta varandra inbördes. Främst av alla var Gunder Hägg som satte hela tio världsrekord under en och samma säsong. Det fick hans namn att flyga över världen, och i de svenska stugorna rådde friidrottsfeber: längtan efter förströelse och underhållning var större än någonsin.

Nu har en riktigt bra biografi över löpar­esset Gunder Hägg kommit ut, författad av den välskrivande historikern Björn Lundberg, som inte bara intresserar sig för den idrottshistoriska aspekten av Häggs liv utan lika mycket för samhällsutvecklingen under hans barndom och karriär.

Gunder Hägg växte upp under knappa förhållanden i Jämtland, där han efter sexårig skolgång började i skogen, likt sin pappa Nils. Det var ett liv som gav minst sagt god grundträning. År 1935 mätte den idrottsintresserade Nils upp 1 500 meter skogsväg och bad Gunder springa sträckan på tid. Han gjorde bra ifrån sig och snart tävlade sextonåringen runt om i trakten, satte rekord efter rekord, och fick ett fint erbjudande: att jobba som dräng hos en idrottsintresserad bonde men få löpträna på arbetstid. Världen öppnade sig …

Den besvarliga ElinWagner_omslag

Den besvärliga Elin Wägner

» Den besvärliga Elin Wägner är skriven med den svarta och stilistiska säkerhet som är Ulrika Knutsons egen… Wägner framstår som just den sortens kvinnliga revolutionär som vår tid älskar.

Supertalang med bildningskomplex

»Ett hängivet, nyanserat och fullödigt porträtt av en av den svenska litteraturhistoriens centralgestalter«, Expressen.

Det är lätt att tycka om Elin Wägner, den firade författaren som var före sin tid på så många områden, inom feminismen, demokrati, fredsoch miljöfrågor. Män när Ulrika Knutson närmar sig henne ser hon sidor som inte är lika lätta att gilla: »följer man Elin Wägner upp och ner i vindeltrappan så framme allt mer den besvärliga Elin. En rösträttskämpe som tvivlade på rösträttens värde och ifrågasatte den parlamentariska demokratin, redan på 1920-talet! En feminist som aldrig strök kvinnorna medhårs, utan tjatade och ställde krav. Hon som med feminism inte bara menade kvinnors rättigheter, utan lika mycket kvinnors skyldigheter. «

Recensenterna på kultursidorna har fallit för Den besvärliga Elin Wägner , och det är svårt att inte göra det. Ulrika Knutson för penna mästerligt och skrivare med känsla och kunskap för Wägners hela liv - småstadstillvaron i Helsingborg, de hektiska Stockholmsåren med sina toppar och dalar, tiden på Fogelstad, Lilla Björka och invalet i Akademien.

Läs även Per Wirténs Europa, ständigt detta Europa , lite vittare liv under mellankrigstiden.

 

Elin Wägner (i vante) ögnar nytt numret av tidskriften Rösträtt för kvinnor . Under några hektiska år gav hon allt för rösträtten.

Kungar omslag

Kungar

Ett episkt verk om autokrati och frihet som spänner över jorden och sträcker sig 5 000 år tillbaka i tiden.

monark av gammalt snitt?

Historikern Erik Petersson har tidigare skrivit flera biografier över nordiska regenter, däribland Furste av Norden , om Kristian Tyrann och Drottning utan land , om drottning Kristina. Hans nya bok Kungar liknar inget han skrivit förut för det här är en samling av porträtt över regenter i ordnad tidsföljd, som titeln kanske kan leda en att tro, utan en personlig upptäcktsfärd bakåt i tiden på jakt efter kungamaktens gör.

Likt och arkeolog tar Petersson läsaren med på en baklängesfärd genom historia för att frilägga monarkins olika mekanismer, samtidigt som han visar med talande exempel varför och del kungar / drottningar lyckats behålla makten medan andra förlorat den. Odyssén tar sin början under kejsarinnan Cixis regentskap runt sekelskiftet 1900 i Kina och slutar i det förmodat äldsta kungadömet under Nemer i Egypten, cirka 3 000 f.Kr. Däremellan gör författaren nedslag i olika tidspoker och olika delar av världen, diskuterar och analyser, och ruskar om läsaren med nya tankegångar.