Trohetspris

Trohetspriser tillfaller dem som varit medlemmar i mer än 24 mån.

Valnadernas historia omsl

Vålnadernas historia

»En intellektuell odyssé … välskriven, lärd och underhållande«, Dagens Nyheter.

Spöktro, Swedenborg och spiritism

Gastar och gengångare har funnits lika länge som tron på världsalltets skapare.

De greker som bodde i närheten av den plats där slaget om Marathon utspelade sig år 490 f.Kr. kunde senare intyga att de om natten hörde ljudet av strid, då de dödas andar upprepade sina bragder om och om igen.

I alla tider har människan trott på spöken och gengångare. Den första nedtecknade spökhistorien återfinns i ett brev av Plinius d.y. (död 113 e.Kr.), där han berättar om ett spökhus i Aten, med vålnad, rasslande kedjor och allt. Men lika länge som det funnits en tro på övernaturliga väsen verkar det ha funnits skeptiker. Det visar Magnus Västerbro i sin nya bok Vålnadernas historia. Förra året knep hans Svälten det prestigefulla Augustpriset, och även om hoppet till gastar kan verka långt finns en gemensam nämnare: döden.

»Hur vi har hanterat de döda och tanken på deras eventuella återkomst har påverkats av samhällets kulturella och sociala förändringar i stort, särskilt när det har gällt synen på hur verkligheten är uppbyggd – på vad som kan tänkas existera och inte«, skriver Västerbro. I boken följer han spöktrons och spökskepsisen från antiken och fram till i dag. Antalet andar och gengångare verkar ha exploderat på medeltiden, bland annat till följd av den kristna kyrkans tro på mirakel. Även heliga Birgitta vittnade om att hon i en uppenbarelse samtalat med sin döde make. Först med Luther blev det en tillbakagång; han anklagade den katolska kyrkan för att ha lurat människor att tro på poltergeist, som han benämnde dem. Men tron på vålnader var långt ifrån över. Spiritismens storhetstid inföll efter första världskriget, och än i dag sägs hela 20 procent av Sveriges befolkning tro på att döda kan visa sig för eller på annat sätt kontakta de levande.

 

Spiritismen inleddes då de amerikanska systrarna Fox började höra knackningar i väggarna och snart fick stora delar av världen att tro att det var den andra sidan som hörde av sig.

 

Augustinus var en »spökskeptiker« som hävdade att levande och döda omöjligen kunde kommunicera. Övernaturliga fenomen kunde endast ske om Gud så ville det.

 

På äldre dar fick vetenskapsmannen Emanuel Swedenborg kontakt med andevärlden. Han meddelade bland annat att den avlidna drottningen Ulrika Eleonora hade gift om sig på den andra sidan och var mycket lycklig med sin nya make.

Vietnamkriget omslag

Vietnamkriget

Krigens historia

Kriget som kunde följas från TV-soffan

Krigslist och föråldrad utrustning mötte nya vapen och ny teknik.

När USA officiellt gick in i Vietnamkriget 1965 förvandlades Sydostasien till ett av kalla krigets viktigaste slagfält. För USA var det primära målet att hejda det man såg som kommunistisk expansion. Till en början gjordes insatser för att hjälpa Sydvietnam ekonomiskt och materiellt, men då amerikanerna skickade reguljära förband eskalerade kriget.

Trots stora förluster på båda sidor var det inte Nordvietnam utan usa som gav upp. Inte så att amerikanerna förlorade – de vann alla större strider och tillfogade motståndaren långt större förluster än vad de själva led. Men de nådde inte sina krigsmål och »besegrad« av en krigstrött hemmaopinion drog man sig ur kriget 1973 med en enorm prestigeförlust som följd.

Militärhistorikern Marco Smedberg skildrar här den komplicerade konfliktens olika vändningar, och blandar förtjänstfullt övergripande beskrivningar av strategiska förlopp med ögonvittnesskildringar från båda sidor. Vietnamkriget är en omarbetning av en utgåva med samma namn från 2008.

Bomullsangeln omsl

Bomullsängeln

»Imponerande om oskrivna kvinnor«, DN

Bomullsängeln är den första delen i Susanna Alakoskis romansvit om fyra generationer kvinnor i Finland och Sverige under 1900-talet.

En dag rycks Hilda upp ur den trygga tillvaron på bondgården och ser ingen annan chans än att börja på bomullsfabriken i Vasa. Redan före kriget pratas det om Sverige, där alla har det så bra och en vanlig arbetare kan ta sig långt. Vad har man egentligen för chans på Bomullet? Så söker sig släkten småningom till Borås och ett nytt kapitel inleds i familjen Sorolas historia, på svensk mark.

Alakoskis noggranna efterforskningar lägger grunden för en roman, som med sitt folkbildande anslag för tankarna till Per Anders Fogelström. »I Bomullsängeln ger Susanna Alakoski liv åt de finska arbetarkvinnornas historia och kliver fram som en ny författare«, Göteborgs-Posten.

Perserkrigen omslag

Perserkrigen

Pest, uppror i Östroms huvudstad Byzantium, järtecken och underverk fyller sidorna.

I fält mot perserna

Prokopios skildringar av Östroms krig mot arvfienden är den viktigaste källan till kunskap om konflikten.

Prokopios betraktas som senantikens främste historiker. Verksam under kejsare Justinianus regering 527–565, blev han ett samtidsvittne till de krig som Östrom, eller det bysantinska riket, utkämpade mot hunner, germanska folk och perser.

Tidigare har vi kunnat njuta av Sture Linnérs översättningar av Vandalkrigen och Hemlig historia, båda sedan länge slutsålda. Nu har den prisade översättaren Ingemar Lagerström plockat upp stafettpinnen och ger oss ännu ett verk av Prokopios, nämligen Perserkrigen.

Tjugosju år gammal började Prokopios tjänstgöra som juridisk rådgivare åt fältherren Belisarius, och fick därmed på nära håll uppleva kriget mot arvfienden Persien. Hjältedåd och personskildringar blandas med naturbetraktelser och övernaturliga händelser i ett verk där Prokopios är trogen sin tids litterära tradition. Här förmedlas ovärderlig historisk kunskap, samtidigt som läsaren bjuds på förnämlig underhållning.